Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Svenske
den uttjänte. Mycket kan härvidlag uträttas, ifall blott de direkt
berörda lära sig att bättre ekonomisera sina resurser, men på
andra punkter är också det allmännas starka inskridande
nödvändigt. Och för öfrigt, huru skall arbetareklassen fostras till
klokare ekonomi, så länge den i detta viktiga hänseende saknar
både ledning och exempel uppifrån?
Här finnes sålunda mycket att uträtta af praktisk
socialreform utan ringaste utopistiska eller filantropiska anstrykning.
Låt oss på allvar ta i tu med detta, eller låt oss åtminstone
öppet vidgå dess nödvändighet, samtidigt som vi rusta oss till
strid mot den moderna arbetarerörelsens farliga utväxter.
Teoretiskt sedt, kan det ju vara skäligen likgiltigt, hvilket parti
som upptager ett sådant reformarbete. Men erfarenheten från
all världen visar, att de säkraste bestående resultaten vinnas,
när reformatorerna ha riktig känsla för det beståendes värde
och därför hällre utveckla än radikalt nyskapa. En höger, som
insåge detta och allvarsamt betänkte, hvad hela folkets välfärd
kräfver, den skulle hvarken sakna positiva uppgifter eller verklig
framtid här i landet. För den vore det ingen nödvändighet att
bara hoppas på proportionalismens förmåga att skapa en dräglig
undantagslott och på den omskapade första kammarens
bebådade större motståndskraft. Den skulle icke häller behöfva
skämmas för att visa sitt verkliga anlete, icke som nu nödgas
krypa bakoni växlande »moderata» och »sant frisinnade»
beteckningar utan öppet, ärligt och med heder bära det goda
namnet konservativ.
Man skördar, som man sår. Hade högern för tjugo eller låt
oss bara säga tio år sedan böljat besinna, att vårt
kultursamfund undergår en allmän omdaningsprocess, hvilken icke
lämnar något område oberördt sådant det varit från fädernas tid,
då hade den ock kunnat bättre söija för sitt hus och bevara
ät sig ett större och viktigare inflytande på denna process. Nu
har den själf på många punkter satt sig utanför spelet och får
se till, hvad den öfverhufvud kan rädda. Så stark är
tvifvelsutan hos en i lagbundet arbete fostrad nation kontinuitetens
anda, att vi i hvarje fall kunna motse framtiden med ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
