Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berlin-traktatens förfall
417
enda af de i Balkanfrågorna intresserade stormakterna låtit sin
politik främst bestämmas af någon abstrakt och oegennyttig
hänsyn till de bestående fördragsbestämmelserna — detta gällande
ej mindre dem som åberopat dessa än dem som låtit udda
vara jämnt. Om Ryssland är nog sagdt. Från England är
det, som i dessa dagar talet om traktaters okränkbara helgd
starkast ljuder. Samma tal fördes mot Ryssland i
ßatum-frå-gan 1886 — men det förspordes icke mot Bulgarien 1885 och
1887. Äfven vi hafva på nära håll haft tillfälle till liknande
växlande iakttagelser. Nämnda tal förspordes icke från
England mot Norge 1905. I vintras gjorde det sig åter hördt öfver
de nordiska hafven; att så skedde, må vi med tillfredsställelse
konstatera, men vi göra klokt, om vi besinna, att det visserligen icke
blott var omsorgen om en konventions bestånd, utan ock det
välförstådda egna intresset, som då bestämde Englands
Öster-sjöpolitik.
Det lönar sig icke att sluta till ögonen för det förhållandet,
att äfven i »den nutida folkrättens» tidsålder det är andra
motiv än respekten för dess satser och bestämmelser, som i sista
hand afgöra staternas politik. Det är ett faktum, föga värdt
att jämra sig öfver, icke ens alltid att beklaga, men som en
förnuftig och ansvarsmedveten statskonst ständigt har att räkna
med och inrätta sig efter. Så illa står det väl icke till i
staternas samfund, att helt enkelt »makt är rätt»; men den rätt,
som en stat icke är beredd att göra gällande med makt, lärer
nog befinnas skäligen kraftlös, om den en gång sättes på prof.
Den orientaliska frågans historia äfven i allra modernaste tid
bestyrker till öfverflöd sanningen af denna obekväma, men
icke orättfärdiga lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
