Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
Herman Brulin
hålla sin kommersiella karaktär och på så sätt sökte stilla
farhågorna för dess förvandling till en krigshamn, så hade det ju
i samma andedrag uppenbarat, hvad det själft ansåg sina
frivilliga förklaringar vara värda.
I Berlin-traktatens allmänna historia intagande en
jämförelsevis undanskymd plats, har denna affär för oss ett intresse,
som knappast behöfver mer än antydas. Äfven Östersjön har
sitt Batum. Rätten att befästa Åland är Ryssland betagen genom
en konvention, hvars bestående rättskraft borde synas
oantastlig. Men äfven här har förpliktelsen formen af en, visserligen
på andra makters önskan afgifven, förklaring från en rysk
kejsare y>d’impérissable niémoire» ...
Teoretiskt och formellt bibehåller Berlin-traktaten ännu vid
fyllda trettio år sin oförminskade giltighet. Ty ingen af dess
bestämmelser är formligen upphäfd, och — såsom det heter i
1871 års London-protokoll, som sanktionerade Rysslands brott
mot Paris-fredens bestämmelse om Svarta hafvets neutralitet
— »det är en väsentlig princip i folkrätten, att ingen makt kan
frigöra sig ifrån förbindelserna i ett fördrag eller modifiera dess
bestämmelser annat än till följd af de fördragsslutande
makternas samtycke förmedelst en vänlig öfverenskommelse». Men
genomläser man Berlin-fördragets innehåll, får man ungefar
samma förnimmelse som vid en blick i någon halfsekelgammal
geografisk lärobok, samma rent historiska intryck af förgången
verklighet.
Att alla dessa faktiska förändringar kunnat försiggå utan
att någon enda stormakt låtit svärdet lämna skidan, kunna ju
pacifisterna, om de så vilja, notera som en vinst för sin
sak; men fåfängt skola de i Berlin-traktatens historia söka stöd
för sin" skenfagra lära om de mellanfolkliga fördragen såsom
de små staternas pålitligaste värn. Det är under skyddet af
en välrustad här, en klok och vaken utrikespolitik och
stormakternas inbördes stridande intressen, som det lilla
Bulgarien hittills för sin del lyckligt nog löst det s. k.
småstatsproblemet. Framför allt torde man ur de olika bladen i
nyssnämnda historia lugnt våga utläsa det enkla faktum, att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
