Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
ÄR RELIGIONEN EN BLOTT PRIVATSAK
ELLER ÅR DEN ÄFVEN EN
SAMHÄLLSANGELÄGENHET?1
af. teol. d:r S. A. Fries.
Skulle man besvara den uppställda frågan med en
hänvisning till religionens lägsta former, vore man frestad att helt och
hållet omkasta frågan: Är religionen en blott
samhällsangelägenhet eller är den äfven en privatsak?, till den grad
samhälleliga framträda de religiösa fenomenen i människosläktets historia.
»Religionen har i alla tider varit en stats- och icke en
privatangelägenhet», yttrar en religionsforskare. Det individuella
momentet saknas nog icke helt och hållet, men det kan stundom
vara mycket svårt att upptäcka. Familjen, stammen, klanen,
folket utgöra religionens subjekt, och det är framför allt det
samhälleliga lifvet, som är kringgärdadt af religionen. I de
högre religionerna framträder alltmera det individuella
momentet, som i kristendomen rent af siar om det mål, då den
enskilda själens fullkomliga enhet med Gud uppgår i tankens och
lifsgärningens enda bön: Fader, ske icke min vilja utan din!
Denna gudstjänst i anden och i sanningen innebär äfven, att
Gud själf uppenbarar sig i denna människa så fullkomligt, att
hvarje medlareskap är obehöfligt och således uteslutet. Kris-
1 Med hänsyn till våra dagars kyrkopolitiska uppgifter har frågan redan
förut behandlats af mig i en artikelserie i »Aftonbladet» 1905, n:r 234, 238,
240; sedermera af domprosten Berggren i Teologisk tidskrift 1906, s. 319 ff.
(handlar egentligen om de s. k. etiska kultursällskapens ställning till
religionen) och professor Pfannenstill i »Religionen — en privatsak eller därjämte
samfundssak?» 1908. Emellertid torde den här föreliggande uppsatsen,
ursprungligen ett föredrag i »Folkets hus’» A-sal den 28 febr. 1908, kunna försvara sin
plats vid sidan om nyssnämnda publikationer.
Del nya Sverige II. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
