Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är religionen en privatsak eller äfven en samhällsangelägenhet? 443-
har man på senaste tiden begynt allvarligt sysselsätta sig med
religionsundervisningsproblemet. En förening af 1,500 lärde och
folkbildningsintresserade har sedan år 1903 begynt propaganda
for en bättre sakernas ordning. Nyssnämnda år hölls äfven i
Chicago en stor kongress, som behandlade detta viktiga
spörsmål. På samma sätt hafva äfven i Frankrike t. o. m. efter
kyrkans och statens skilsmässa från hvarandra röster höjt sig
för införande af en religionshistorisk undervisning i skolorna.
Den nuvarande »neutraliteten» kan i själfva verket icke
upprätthållas. Gång efter annan höjas klagomål från både de
religiöse och de irreligiöse, hvilka icke så orätt förmena, att
sanningen kommer till korta med neutralitetssystemet. Flera
socialdemokrater i Tyskland t. ex. Bernstein, Heine och
Mauren-brecher hafva kritiserat den på partidagen i Erfurt 1891
fastställda sjette programpunkten: »Religionen förklaras för
privatsak. Allt understöd med offentliga medel för kyrkliga och
religiösa ändamål afskaffas. De kyrkliga och religiösa
samfunden böra betraktas som privata föreningar, hvilka fullkomligt
själfständigt ordna sina angelägenheter.» I vårt grannland Norge
har också socialdemokraten Olav Kringen i sin skrift »Kyrkan
sedd från socialistisk synpunkt» 1906 på ett likaså glänsande
som skarpsinnigt sätt visat satsens ohållbarhet och i motsats
härtill framhållit statskyrkoidén som den enda både rationella
och demokratiska formen för de religiösa angelägenheternas
ordnande. De kraftiga yrkandena på en reform i
skolundervisningen, som sedan år 1905 utgått från skollärarne i Bremen,
hafva vidhållit krafvet på historisk undervisning i religion i de
offentliga skolorna, ett kraf, som vunnit ett sakrikt understöd
af den bekante nyss aflidne professorn i filosofi i Berlin F.
Paulsen. Detsamma hafva vi äfven kunnat iakttaga i vårt eget
land i de kretsar, som fordom ansågo religionsfrågan löst, om
man blott utjagade religionsundervisningen från våra
statsskolor. Det af mig för flera år sedan framlagda förslaget att i de
offentliga skolorna meddela rent historisk religionsundervisning
har sedermera vunnit bifall och understöd af prof. Hj.
öhr-wall, Ellen Key, S. Lönborg, G. Brandell och Fridtjuv Berg,
hvilken senare i offentliga föredrag denna sommar sökt
ådagalägga, att en obligatorisk religionsundervisning i folkskolan icke
är stridande mot religionsfrihetens stora grundsatser. Till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
