Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inför de engelska valen 13
tigt omstridda jord värdeskatterna.. Främst bland dessa möter
en jordvärdestegringsskatt, som med 20 % af den »oförtjänta»
värdestegringen uttages vid jordens försäljning, ägarens död eller,
i fråga 0111 bolag, hvart femtonde år. En mängd undantag ha
stipulerats, och syftet med skatten är att för det allmännas
räkning beskatta den värdestegring, som uppkommit t. ex. genom
städers tillväxt utåt landsbygden, industriella nyanläggningar i
grannskapet, framdragande af nya järnvägslinjer och landsvägar,
eller som öfverhufvud ej direkt åstadkommits genom ägarens
arbete för jordens uppodling och förbättring. Vidare skall en
liknande skatt, dock endast till halfva volymen eller 10 %,
uttagas af ägaren till utarrenderad jord vid arrendetidens utlöpande
i de fall, där denna öfverstiger 21 år. Direkt odlingssyfte vill
regeringen tjäna genom skatten på iindeveloped land
(»oförbättrad jord»), hvilken skulle utgå med omkr. 0,21 % (Va penny på
pundet) af dylik jord, s. k. site value eller »barvärde» (blotta
markens värde, sedan man frånräknat värdet af växande träd
m. *m.). Hvilken jord som från skattesynpunkt skall anses
»oförbättrad» är ej så lätt att ur budgetens mestadels negativa
beskrifningar i praktiken bestämma. Dit räknas sålunda bl. a.
jord, som ej gjorts allmännyttig genom uppförande af bostäder
eller industriella byggnader, i vissa fall drifvande af åkerbruk,
upplåtelse till idrottsplatser o. s. v. Bland undantagen märkes
all jord i värde understigande 50 pd. st. pr acre och af ägare
eller arrendator brukad åkerjord, hvars totalvärde ej öfverstiger
500 pd. st. Meningen är naturligtvis den mycket lofvärda att
främja de naturliga hjälpkällornas intensivare tillvaratagande,
något som hittills i England, ej minst af de stora jordägarne,
till skada för landets nationalrikedom och befolkningens
jämnare fördelning mellan stad och land, otillbörligt försummats.
Samma syfte ville man äfven vinna genom att efter liknande
grunder beskatta s. k. ungotten minerals (»slumrande
malmrikedomar»), men de praktiska svårigheterna vid dessa underjordiska
skatters beräkning ledde till detta projekts ersättande med en
mineraliebeskattning, utgående med 5 °0 af den royalty, som
plägar tillfalla ägaren till en grufva för af honom till andra
(bolag eller enskilda) upplåten rätt till grufdrift.
Alla jord värdeskatterna förutsätta naturligtvis en besvärlig
uträkning af skillnaden mellan »barvärdet» och jordens mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
