Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Verner Söderberg
sitt tillverkningsöfverskott på den engelska marknaden och
dödade eller skadsköt den ena engelska industrien efter den andra.
Hvad hjälpte arbetsbörser, om intet arbete fanns att anskaffa,
frihet från lifsmedelstullar, om bristen på arbetstillfällen gjorde,
att arbetaren inga pengar hade att köpa bröd för och
brödprisen för resten trots frihandeln voro högre än någonsin?
Bättre då att låta utländingen genom tullar betala sin andel i
statsutgifterna som pris för tillträde till den engelska
marknaden. På så sätt skulle man ha vapen i hand vid nödvändiga
traktatuppgörelser med andra makter, pengar skulle inflyta till
de nva statsbehofvens fyllande, möjlighet beredas för de
prefe-rensöfverenskommelser med kolonierna dessa för rikets
starkare sammanhållnings skull erbjudit samt industri och åkerbruk
få nytt lif och kunna lämna de arbetslösa de arbetstillfällen,
hvilkas stadiga minskning vore rikets under det rådande
ekonomiska systemet hart när obotliga kräftskada. Hvad staten
tog med ena handen — om nu verkligen de nya, klokt afvägda
tullarna vållade den prisstegring på en del förbruksartiklar, som
förespåddes af frihandlarne — skulle den kunna gifva igen med
den andra i form af ökade arbetstillfällen och högre arbetslöner,
så att — som Ralfour skref härom dagen till svar på en
begäran om argument mot frihandlarne — »arbetarklassens
proportionella bidrag till statsutgifterna ej ökas genom
tariffreformen».
På dessa välkända argument svaras från frihandelsliåll med
andra lika välbekanta: Englands handel går framåt trots alla
olycksprofetior och det står fortfarande främst på de neutrala
marknaderna, de hårda tiderna för industrien ha varit en
universell företeelse och tyngst drabbat tullskyddade länder såsom
Amerika och Tyskland, där lifsmedelprisen stigit till följd af
tullarna och nöden därför blifvit större bland de arbetslöse;
det är svårigheten att få jord till småbruk på drägliga villkor,
som kvarhåller till landet längtande och där uppvuxna arbetare
i städerna, och dessa missförhållanden kunna ej aflägsnas förr
än man på sätt budgeten anvisar betagit the landlords deras
godtyckliga makt. De förvandla åkerbruksjord till jaktmark,
men »Englands jord är skapad för bönder och icke för
rapphöns».
Med dessa argument pågick striden månad efter månad, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
