Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkomötets veto
af professor Rudolf Kjellén.
Afsikten med denna undersökning är mera historisk-rättslig
än politisk-praktisk; i alla händelser är undersökningsmetoden
historisk. Kyrkomötets veto har åter i ett uppseendeväckande
fall blifvit användt, uppmärksamheten är alltså fäst å detsamma
såsom aktualitet —en redogörelse för dess tillkomst, mening,
effektivitet och parlamentariska öden bör alltså just nu äga vissa
förutsättningar att intressera.
Här må först erinras om några välbekanta fakta. I den
kungl, propositionen om allmänt kyrkomöte, dagtecknad ■ n/u
1862, ansågs denna representation behöflig »i samma mån som
nationalrepresentationen är mindre lämpligt sammansatt för att
lämna ett sant uttryck af kyrkans alla önskningar och behof»;
därför borde mötets medlemmar ha fritt initiativ, och detta icke
endast i rent kyrkliga ämnen, som föregående riksdag velat,
utan i kyrkolagfrågor i allmänhet; mötet skulle dock icke i
fullt mått kunna uppfylla sin bestämmelse, om det icke tillika
tillerkändes rätt att deltaga i stiftande af kyrkolag; men som
denna rätt icke kunde ges i annan form än den långsamma
grundlagstiftningens, borde ordalagen i kyrkomötesförordningen
nu affattas så att de lämpade sig för en sådan utsträckning af
befogenheten, och insattes följaktligen i den föreslagna § 9
följande klausul:
»Mötet äge dock ej att utöfver hvad i grundlag kan varda
medgifvet annat eller mera besluta än underdåniga utlåtanden
Det var justitieministern Louis de Geer, som på detta sätt
anbefallde den nya institutionen i sittande riksdags åtanke.
Bakom sig hade han ett enhälligt statsråd och en nästan
enhällig Högsta domstol; endast justitierådet Carleson afstyrkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>