Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Rudolf Kjellén
möte är direkt inllätadt däri ; men är den löst, då är också
vetofrågan löst.
I själfva verket har utvecklingen icke stått stilla på detta
område. 1873 utsöndrades en del af dissenterlagstiftningen,
1880 likaså frågan om civiläktenskapet ur kyrkolagens område
och följaktligen ur kyrkomötets maktsfer. I fortsättningen skulle
helt säkert komma att följa åtskilliga bestämmelser i gällande
kyrkolag af 1686 angående undervisningsväsendet, fattig-,
hälso-och sjukvård m. m.
Själffallet måste kyrkomötets eget samtycke inhämtas till
en sådan »boskillnad». Skall mötet vara beredt att gifva det?
Utan tvifvel kommer offret att blifva stort; och de som
föredraga pappersrättigheter framför lefvande kraft — de samme
som föredrogo det »Lundebergska villkoret» framför en
reformerad Första kammare, och som hoppas på ämbetsmännens
bokstafsrätt till oafsättlighet mera än på en ny, progressistisk
anda inom byråkratien — de skola säkerligen vara mycket
betänksamma inför ett sådant förslag. Allvarsammare är den
tanken, att denna boskillnad skulle ägna sig att bereda marken
för en större: skilsmässan mellan stat och kyrka.
Sådana farhågor torde vår undersökning ha ägnat sig att
reducera till sitt rätta värde. Den har visat, att det verkligen
afgörande steget togs 1866, i och med prästeståndets utträde ur
riksdagen och kyrkolagens principiella utsöndring ur allmänna
lagen. Det ligger ett fjärmande mellan stat och kyrka redan i
denna nya begreppsskillnad mellan allmän lag och kyrkolag. Den
maskerades för tillfället genom det konkurrerande vetot; men
vi ha Louis de Geers eget ord till bevis att denna anordning
tänktes som allena provisorisk. Ett rent skifte mellan de bägge
lagformerna äfven i praktiken skulle således i vår
rättsutveckling icke innebära någonting nytt, utan endast vara ett
konsekvent fullföljande af en snart halfsekelgammal princip. Det bör
också erinras om, att kyrkomötets förluster på lagstiftningens
område skulle genom en dylik reform ersättas medelst
ställningen som ensam representation i den rent kyrkliga själfstyrelsen.
Författarens egna tankar i denna fråga gå längre ut i
radikal riktning, såsom synes af mitt »Program» 1908, sid. 53 f.
Här har varit syftet att framhålla den reformtanke, som frågans
historiska förutsättningar och parlamentariska utveckling när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
