Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Riksdagsdebatterna
herre Carl Carlson Bondes och de andra frisinnade
hem-mansägarnes proklamation finner man åter det kända
liberala programmet om försvar med sparsamhet och garantier.
Och hvad därmed åsyftas ha vi nu fått klara papper på.
Men hvad som också är tillräckligt nedslående, är det just nyss
utfärdade svaret från bönderna i andra kammarens högerpartier.
Bland det myckna, som där säges, finner man ej ett ord om
försvaret — hela den frågan ingår ej i
högerbondeprogram-met, sådant det framställes för första kammarens urväljare.
Kan alltså den negativa synen på försvarsfrågan ej sägas
utgöra något partimärke, så borde ej heller det positiva
försvarsintresset behöfva vara det. Planmässighet i
försvaret — de orden kunna ej heller få vara ett partis lösen.
Få kunna undgå att beklaga, kanske äfven förundra sig
öfver, vårt försvars dyrhet 1 förhållande till resultaten. Ingen
önskar annat än att utgifterna må resultera i bästa möjliga
skydd för Sveriges folk. Så mycket olycksaligare måste den
utläggning vara, som »planmässigheten» på det liberala
programmet fått genom den sista försvarsdebatten. Enhvar,
konservativ eller liberal, som i en på allvar planmässig
försvarsorganisation ser den nödvändiga förutsättningen och
stödet för ett tryggt nationellt arbete i vårt land, måste
också göra klart för sig, att så som nu sker kunna
dessa frågor ej i längden få behandlas af våra politiska
organisationer. Det måste inom dessa ställas kraf på klart
uttalad försvarsvilja både i deras program och af deras
kandidater till offentliga värf. Tiden är, det må gärna
medges, föga gynnsam för sådana kraf, med sinande
statskassa och med försvarsproblemet i dess helhet inlåst hos
en kommitté, hvarom man föga mera vet, än att partikifvet
frodas där likasåväl som i riksdagen. Men så mycket viktigare
är just under en sådan situation, att dessa kraf ej slappas.
Så mycket kan i hvarje fall äfven under afvaktan på
den stora utredningens resultat fordras, att det visas
respekt för en gång fattade beslut och fastställda planer.
Svikas dessa, rifves grunden upp för det hela, och därpå
kunna endast de vinna, som med eller utan »omsvep»
syfta åt — låt oss säga »kulturförsvåret».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
