Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helsingborgsminnet
113
hand, än att tiden till en präktig uniforms erhållande kommer att utdragas,
fienden således mera rådrum lämnas sig att få inrota och sedan fast svårare
att utrotas. Hvarför jag för Guds skull beder Herr Öfversten, som en redlig
svensk, som patriot skynda genom natt och dag sin ankomst hit neder.»
Länge lofvade det ej, förrän Stenbock visade världen, huru
riktigt han dömt. Den 12 februari bröt han upp från Ousby.
Hans paroll ocli lösen för trupperna — »Danmark», »stryk»
och senare »rensa», »Skåne» — klingade som en käck fanfar,
ett friskt svar på de danskes ord vid landstigningen. Fienden,
som nu utbredt sina kvarter till Kristianstad och Sölvesborg,
var efter beräkning ej i färdig kondition, hans disponibla styrka
understeg något Stenbocks, och särskildt var hans kavalleri
svagare. Genom sin eftertryckliga offensiv vann Stenbock från
början ett öfvertag, som han envist fasthöll. Han tvang
skickligt fienden att rymma position efter position samt slutligen att
koncentrera sig vid Helsingborg; han vann härigenom den
för-plägnad från den rika skånska bygden, som var nödvändig för
hans truppers underhåll, och han öppnade åter förbindelsen till
Malmö, hvarifrån han hämtade det fältartilleri, som förut
saknades honom. Därpå, fullt färdig med sina förberedelser, skred
han till det afgörande steget att drifva fienden från dess sista
stödjepunkt i landet.
De tre timmarne vid middagstiden d. 28 februari 1710 —
under skarp strid, som å svensk sida med öfverlägsen
skicklighet leddes af Stenbock själf — fullbordade det korta men
afgörande fälttågets framgångar. Kl. 4 på e. m. kunde Stenbock
till den ängsligt bidande regeringen i Stockholm sända sitt
segerbudskap. Samma kväll redan satte danskarne en del af sina
sårade samt några fångna svenska officerare i säkerhet öfver sundet,
och så snart transportmedel anskaffats lämnade hela deras här
det nu ohållbara Helsingborg. Kl. 9 på aftonen den 5 mars
lade den sista slupen ut från Helsingborgs »brobänk».
Strids-arbetet var för tillfället afslutadt: Karl Gustafs verk skulle
bestå orubbadt. Namnen Roskilde och Helsingborg voro för
framtiden oupplösligen förenade, liksom deras dagar, d. 26 och d.
28 februari, stå hvarandra i kalendern nära.
Det är visserligen så, att s egern för två hundra år sedan
vanns i eminent grad af en man, hvilken just då af ingen annan
kunnat ersättas, och hvilkens berömmelse därför aldrig skall
Det nya Sverige IV 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
