Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Land skall med lag byggas
121
Strejkrättens absoluta gräns påträffa vi törst, när det gäller
nödvändiga samhällsfunktioner, då strejken går in på
revolutionens område.
Hvilket moment i strejken är det, som gör den revolutionär?
Icke öfvergifvandet af arbetet på en viss samhällsfunktion, så
länge samhället icke själft förklarat denna för en medborgerlig
tjänsteplikt, (hvilket ju t. ex. är fallet med värnplikten, uppbåd
af allmoge mot vissa olyckstillbud samt vissa kommunala
uppdrag). Samhället har lämnat fritt åt sina medlemmar att för
sin del välja eller icke välja dessa funktioner, visst om att på
det fria arbetsaftalets grund med säkerhet och bäst kunna få
dem fyllda, hvilket ju också, med den roll svårigheten att få
anställning och utkomst i det moderna samhället spelar för
flertalet individer, visar sig vara en fullt riktig beräkning.
Det revolutionära momentet tillkommer, när vederbörande
för att göra sin arbetsinställelse absolut effektiv slå in på en
taktik, som afser att åstadkomma, att icke den af dem
lämnade samhällsfunktionen upptages af andra i deras ställe.
Medlens fredliga eller våldsamma natur är härvidlag likgiltig för
åtgärdens revolutionära karaktär, likaväl som en diplomatisk
intrig mot riket kan vara landsförräderi i lika hög grad som
förandet af avog sköld mot fosterlandet.
Det afgörande är, att man — likgiltigt i hvad syfte —
genom att söka hämma en nödvändig samhällsfunktion riktar
sig mot samhället själft. Storstrejken är revolutionär liksom
hvarje annan strejk, försåvidt den i sig innehåller moment af
detta. Något dylikt hör väl oundvikligt till storstrejken. Skall
denna segra, måste det ske snabbt och genom en förlamning
af samhället, då möjligheten att i afsevärd mån underhålla de
strejkande med strej kunderstöd väl är illusorisk.
Kan man förhindra de ofvannämnda slagen af strejker, då
har man också förhindrat storstrejk i egentlig, d. v. s.
revolutionär mening. En storstrejk utan nämnda drag är lika
berättigad och lika litet önskvärd som storlockouten.
Frågan är nu: om lagstiftningen skall taga ställning mot
revolutionära strejker, hvilket ur synpunkten af rättsordningens
själfhäfdelse synes •odisputabelt, på hvad sätt detta skall ske.
Till det för strejker förbjudna området må räknas i första
rummet hela statsverksamheten, hvari då inbegripes den kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>