Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Land skall med lag byggas
127
man kan icke säga, att brukssystemet var på upphällningen,
industriens utflyttning till landsbygden har tvärtom ledt till ett
massbildande af nya brukssamhällen.
I detta har storlockouten gripit in och skiljt det organiskt
samhöriga. De hyggliga arbetarne på ett bruk i södra
Sverige ha icke kunnat begripa, att deras »herrar» på order ifrån
Stockholm skulle »kasta ut dem», därför att en hop
skogs-flottare uppe i Särnaskogarna och vid Ore älf behagade strejka.
Visserligen ha de kanske själfva bråkat litet med sin jordiska
försyn, men arbetarne ha nu en gång äfven i dessa
demokratiska tider den allt annat än demokratiska meningen, att man
af den »fattige» arbetaren icke kan begära detsamma som af
»öfverklassen», en åsikt som den fördomsfrie betraktaren kunde
högst omoraliskt frestas att dela, när han ser huru föga
utrymme till personlighetsutveckling lönearbetaren har i jämförelse
med öfverklassaren eller bonden, slagen till slant som han
är mellan trycket af arbetsgifvaren å ena sidan,
»organisationen» å den andra. Här ha stora ideella värden gått förlorade,
och månne man icke i den hetsighet, hvarmed striden nu som
förut utkämpats just vid bruken, har att se ett tecken till att
mycket djupa känslor sårats hos arbetarne af de opersonliga
industriella stridsmetoderna.
Det är icke härmed meningen att underkänna dessa
stridsmetoders nödvändighet — under vissa betingelser. Skall man
föra krig, får man icke rygga tillbaka för offer af
människolycka, när det gäller de grundvalar, hvarpå ensamt mänsklig
välfärd kan byggas. Och man må dessutom icke misskänna,
att den stora stridens bistra allvar äfven i det afseendet rensat
luften för den svenske arbetaren, att han, hvars lif förgiftats af
obligatoriskt missnöje, fått lära sig den gammalmodiga
bortglömda lyckan af att ha arbete och kunna sig själf och sina
närmaste därmed redligen försörja. Att de svenske
arbetsgifvarne vågat fatta socialismens tjur vid hornen är en nationell
bragd, så tillvida som den befriat svenska folket från
mardrömmen om den röda farans oöfvervinnerlighet. Men hästkurer tål
samhället ej allt för ofta. Därför kan det vara skäl att se till,
det de icke behöfva upprepas.
Må det nu en gång för alla vara slut med det klenmodiga
talet om, att samhället ej bör lagstifta för den sociala krig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
