Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några karakteristiska- drag lios den engelska kyrkan 159
att hennes inre karaktär skulle synnerligen beröras däraf. Jag
måste tala om det som hör till hennes väsen. Hon är då en
reformerad kyrka. Härmed menar jag naturligtvis icke, att hon
är »reformert» i ordets konfessionella betydelse, skiljande henne
från andra protestantiska bekännelser. Jag menar att vår kyrka
liksom Eder egen har genomgått en process — en process som
räckte omkring hundra år — hvilken kallas reformationen. Det
kanske finns några bland oss, som icke tycka mycket om att
tänka på den delen af vår historia. Jag påminner mig att Eder
egen store kyrkohistoriker ärkebiskop Reuterdahl säger att ondt
och godt är blandadt om hvartannat i den svenska
reformationen. Så var det visserligen äfven med vår. De som beklaga
en hel del af hvad som gjordes under den perioden kunna
ursäktas, om de helst icke dröja därvid. Men hvad de flesta af
oss beträffar, äro vi tacksamma för vår reformation. Den har
djupt påverkat vår kyrkas karaktär och gjort henne delaktig i
allt som hör till protestantismens idé. Icke så som om
namnet någonsin hade blifvit definitivt och formligen upptaget af
Englands kyrka. Namnet protestant har visserligen blifvit
antaget af eller pålagdt den gren af kyrkan, som här representeras
af biskopen af Marquette. »Den protestantiska episkopalkyrkan»
är dess officiella titel i Förenta staterna. Men i England har
det ordet aldrig funnit plats i våra formulär. Än mindre
händer det att vi benämnas med ett än mer afgränsadt namn
såsom lutheraner eller kalvinister. I vår engelska reformation,
hvilken jag kan säga började ganska långt före den tyska
reformationen, hade vi inga män med samma behärskande ställning
som Luther eller Calvin eller t. o. m. möjligen Zwingli. Våra
ledare under denna tid, huru lärda och fromma de än voro,
nöjde sig att arbeta med andra, att gemensamt främja reformen
hellre än att pålägga hela samfundet sina personliga åsikter.
Vi äro icke Cranmeriter eller Parkeriter, och ehuru jag tror att
några tyska böcker i symbolik, hvilka döma endast efter våra
XXXIX artiklar och icke efter kyrkans lefvande tradition,
placera oss såsom en underordnad varietet bland kalvinisterna, äro
vi hvarken detta eller lutheraner. Ej heller äro vi, såsom jag
sade, af någon officiell urkund utmärkta såsom protestanter.
Icke desto mindre äro vi en protestantisk kyrka i allt det
som detta namn först och främst betyder. Vår kyrka är pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
