Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några karakteristiska- drag lios den engelska kyrkan 165
offentligt föredrag. Dock gjordes af dem vid andra tillfällen i
hög grad upplysande och värdefulla uttalanden, af biskopen af
Winchester i hans predikan i engelska kyrkan i Stockholm.
Det mycket representativa föredrag, som vice-kanslern för
Cambridge’s universitet på den teologiska föreningens anhållan
efter en mycket knapp tid till förberedelse fritt höll på
universitetet och som han sedan ur minnet nedskrifvit och godhetsfullt
ställt till mitt förfogande, motsvarar, icke minst genom den
elementära beskaffenhet, för hvilken han bad om ursäkt, idealiskt
hvad den svenska kyrkliga allmänheten i samband med denna
märkliga beskickning behöfde veta. Ordens vikt ökas genom
auktoriteten hos den kyrkohistoriske forskare och kyrkoman
som uttalat dem, och genom den klarhet, hvarmed de äro
utsagda. Då tryckningen af d:r Masons föredrag fördröjts, och då
Det nya Sveriges redaktion påyrkar en sammanställning af den
här tecknade bilden med vår kyrkas motsvarande drag, vill jag,
ehuru föredraget bör kunna tillägnas äfven utan någon sådan
kommentar,1) i största korthet framställa några elementära
synpunkter, som genast inställa sig hos den med vår kyrka
förtrogne, utan att förutsätta kyrkohistoriska specialstudier.
Först och sist blir en svensk läsare slagen af den analogi,
som i det stora hela råder med den svenska kyrkan. Tagas de
tre punkter, som Canon Mason uppställer, tillsammans, är
öfverensstämmelsen sådan, att intet tredje kyrkosamfund torde kunna
så nära jämföras. Närmare blir likheten, om i den andra
punkten, om kyrkans evangeliska reformation, de trettionio artiklarna
framdragas och göras fullt ut gällande, ty de hafva hämtat
sina grundsatser från den augsburgiska bekännelsen.
Olikheterna bero på skilda historiska och folkliga
förutsättningar och yttra sig äfven ifråga om gemensamma principer
såsom en olikhet i betoningen af det ena eller andra momentet.
Till öfverensstämmelsen hör den evangeliska grundsats, som
i och för kristenhetens enhet kräfver icke uniformering, utan
andens enhet.
*) På gifven anledning vill jag nämna, att min artikel Canterbury och
Upsala i denna tidskrifts 6—7 häfte i fjol var af mig korrekturläst mer än
en vecka före den svenskengelska konferensens början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
