Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Erik von Wolcker
icke är någon särdeles rationell skatt. Men den har icke förty
med åren kommit i åtnjutande af det härvidlag oförtjänta
vitsord, som innebäres i ordspråket: Gammal skatt, god skatt.
Den har nämligen haft den tekniska förtjänsten att vara
utomordentligt lätt att anordna — om man frånser svårigheterna att
åsätta rätta taxeringsvärden. Sedan dessa väl åsatts, har det
allenast återstått att debitera skatten efter den för hvarje
särskildt fall gällande fixa skatteprocenten.
Också har ju, som vi veta, särskildt från landtmannahåll
förslagen om fastighetsbevillningens utbytande mot en skatt
på den verkliga inkomsten af fast egendom och jordbruksnäring
alltid mött motstånd, som emellertid delvis beror, utom af
farhågorna för att en dylik omläggning icke skall kunna i
praktiken låta sig väl genomföras, jämväl af den gängse oriktiga
föreställningen att en jordbrukare icke bör beskattas för värdet
af eget arbete, knappast för värdet af naturaförmånerna.
Öfvergå vi så till den senare tillkomna delen i systemet,
nämligen inkomstskatten, afsåg denna att såsom ett provisorium
träda i stället för den tilläggsbevillning, som det på 1890-talet
visat sig nödvändigt att upptaga, och hvilken bevillning
själf-fallet endast ökade den ojämnhet i skattebelastningen, som den
allmänna bevillningen nödvändigt förde med sig. Denna genom
beslut vid 1902 års riksdag tillkomna inkomstskatt var och är
en allmän inkomstskatt till formen, men icke i sak. Väl skall
nämligen här, afkastningen från alla inkomstkällor och således
äfven afkastningen från fast egendom upptagas och
sammanräknas till beskattning, men icke heller här är all
inkomsttagarens verkliga inkomst föremål för beskattning. Alltjämt
beräknas nämligen inkomsten af fast egendom till 6 resp. 5
procent af taxeringsvärdet. Men det nya, som kom till och i någon
mån hjälpte upp de gamla orättvisorna, var att här medgafs
afdrag för alla skuldräntor.
Mot den inkomstskatt, som vi nu ha, har man särskildt
kunnat anmärka att den, ehuruväl den för ett synnerligen
vidsträckt och betydelsefullt beskattningsområde allenast rör
sig med en i förväg beräknad inkomst, vågat sig på att
till-lämpa skatteprogression. Mig veterligt är Sverige det enda
land, där ett sådant vågspel har försökts. Mången gång kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
