Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalkorruptiöiien i Förenta staterna
237
af intresseparterna, vittnar om en oerhördt slapp samhällskänsla.
Och denna är att betrakta som en följdföreteelse till den
allmänna individualismen. Fråga är, om man ej kan beteckna
»yankees» som världens mest individualistiska nation. Iklädd
medelklassliberalismens dräkt och behärskande båda partierna,
men enkannerligen det demokratiska, har denna individualism,
på grund af flera samverkande orsaker, burit sina sämsta frukter
just inom stadsförvaltningen.
Amerikanska städer ha ju en helt annan historia än Europas.
Deras hastiga tillväxt står utom all jämförelse med de
europeiska förhållandena i gemen. År 1800 räknade Förenta
staternas folkrikaste stad i rundt tal 70,000 invånare, och
endast tvenne stadssamhällen nådde då öfver 40-tusentalet af
innebyggare. Hundra år därefter hade 92 städer hunnit öfver siffran
40,000, och af dessa 92 inneslöto 38 öfver 100,000 själar hvar.
Flertalet af de europeiska storstäderna gå med sin historia och
sina traditioner århundraden tillbaka i tiden och ha kunnat
uppehålla en viss kontinuitet med sin medeltida
själfstyrelse-ställning. De flesta amerikanska storstäder äro i stället, hvad
man skulle kunna kalla, förvuxna ungdomar. Bland alla
amerikanska stadssamhällen af egentlig betydelse är det endast Boston,
Filadelfia, Baltimore, New Orleans och New York, hvilkas
rötter gå tillbaka till landets barndomstid som europeiska kolonier.
Europas städer ha ju gemenligen sitt gifna område för
själfstyrelse, hvilket områdes gränser icke oaflåtligen förryckas. De
amerikanska städerna, som äro statslegislaturernas skapelser,
stå i omedelbart beroende af dessa och äro från deras sida
föremål för upprepade inskränkningar af och ingrepp i sin
själf-bestämmanderätt. I dessa lagstiftande statsförsamlingars båda
kamrar ha vissa storstäder en fåtaligare representation än den,
deras befolkningssiffra skulle berättiga dem till. Esomoftast
består majoriteten i statslegislaturerna af »farmers»,
intressefient-ligt stämda gentemot stadssamhällena. — Sålunda befinna sig
de amerikanska städerna i ett afhängighets- och
osäkerhets-tillstånd, som motverkar innevånarnes kommunala hem- och
samhörighetskänsla, vidgar fältet för låt-gå-systemet och ger åt
likgiltigheten allt större fog.
Stadsstyrelsen utgör blott en kopia af stats- och
riksstyrelsen. I spetsen står i allmänhet en vid allmänna, direkta
Det nya Sverige IV 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
