Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
E. H. Thörnborg
val korad borgmästare, hvilkens utnämningsbefogenhet är
begränsad till valet af ett fåtal departementschefer, men som
äfven vid dessa rättigheters utöfvande måste taga råd och
äska samtycke från kommunalförsamlingens öfre kammare.
Borgmästaren utöfvar gentemot kommunalförsamlingen ett
sus-pensivt veto af precis samma karaktär som det, hvilket unionens
president och de särskilda staternas guvernörer förfoga öfver.
Kommunalförsamlingen består också ofta af två kamrar. Valen
till dessa ske i regel distriktsvis. Icke ovanligt är, att dessa
val äga rum på samma dag, som medlemmar af representanthuset,
staternas guvernörer o. a. ämbetsmän samt statslegislaturernas
ledamöter väljas. Tyngdpunkten i såväl lag- som finansfrågor
ligger hos den öfre kammaren i de städer, som hålla sig med
ett kommunalt tvåkammar-system. De departementschefer, som
icke tillsättas af borgmästaren, väljas direkt vid allmänna val.
Liksom stadsförfattningarna genomgående följa samma linjer
som riks- och statskonstitutionerna, så behärskas stadsstyrelsen
af samma partiväsen. Och denna partipolitik har genomträngt
hvarje detalj af stadskommunernas förvaltning.
Emot hvarandra stå här framför allt de två stora partierna
med sina invecklade, men väl byggda och lätt fungerande
maskiner af olika kommittéer, ledda af »bosses» med deras ringar,
kring hvilka kretsa skaror utaf innehafvare af och jägare efter
ämbeten o. s. v. Men hvilken speciell klassammansättning
utmärker, hvilka åskådningar äro det konstituerande för hvartdera
partiet? I hvilka stora programpunkter skilja de sig oförenligt
från hvarandra? Republikanismen plägar visserligen betecknas
som handels- och bankmagnaternas, industrigeneralernas, de
stora possessionaternas och de gamla aristokratiska
Nya-Englands-familjernas parti. Men äfven massor af småborgare,
smärre och medelstora farmare samt lönearbetare af inhemsk
och utländsk börd finna sig väl hemma i just samma parti.
Det demokratiska partiet omfattar nog i nordstaterna
företrädesvis medelklassfolk. Men äfven där möta vi talrika grupper
af stora kapitalister och jordägare, enrollerade i detta parti, som
fortfarande nere i södern uppbär den slafägande
plantagefeo-dalismens traditioner. Ingen socialt färgad linje skiljer sålunda
de två hufvudpartierna åt. Ett utprägladt klassparti, ett
socialistiskt eller social-radikalt arbetareparti såsom en verklig makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
