Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalkorruptiöiien i Förenta staterna 239
i Förenta staternas politiska och kommunala lif torde inom ett
fåtal år stiga fram. Men ännu så länge är den distinkta
klasspartitypen endast representerad af de relativt obetydliga
socialdemokratiska grupperna. Och de två ledande partiernas
skiljaktiga hållning gent emot stora spörsmål har af en amerikansk
samhällsvetenskapsman förträffligt karakteriserats sålunda:
»Vid tillfallen, då folkmeningen sättes i hastig svängning af en
speciell dagsfråga, synas partierna vara till för att företräda
motsatta åsikter och utkämpa de fejder, som framkallas af
dessa motsatser. Men i själfva verket existera partierna endast
därför, att Amerikas politik är så omfattande, så sammansatt
och till den grad stadd i beständig rörelse, att den kräfver
permanenta organisationer:»
Sådana partier kunna tvifvelsutan ha sin uppgift att fylla i
det egentliga statslifvet. Svårare blir det för dessa att utöfva
ett sundt och friskt inflytande inom kommunallifvet. Där växer
gärna under deras hägn dels den krassa, med- eller omedvetet
samhällsfientliga spekulations- och konjunkturpolitiken, dels
rena likgiltigheten. Och likgiltigheten, som understundom
antar det mer aktiva föraktets väsen, får naturligt nog sin
härd just i de kretsar, hvarifrån man skulle kunna vänta de
oegennyttigaste och redbaraste insatserna i kommunallifvet.
Denna föraktbefryndade kvietism vinner för öfrigt ett starkt
moraliskt stöd i amerikanernas kärlek till hemmet, hvarest
genomsnittskvinnorna med sin ofta stora brist på allmänanda
föra spiran.
Nära till hands ligger det antagandet, att massimmigrationen
tillför de amerikanska städerna en jordmån, i hvilken
korruptionens ogräs rikt frodas. För många amerikaner utgör det ett
axiom: »the aliens» äro skulden till förfallet. Man pekar på
irländarne i New York såsom Tammany’s hufvudtrupper och
anför talrika andra exempel. Men detta visar kanske
hufvudsakligast en benägenhet att använda immigranterna och
enkannerligen irländarne i samma syfte som katten i köket: till att
anklagas för de sönderslagna tallrikarna och de försvunna
matvarorna. »Städerna ha nog åsamkats obehag af
immigranternas röster. Men New York var intet Edén, innan irländarne
kommo dit, och det skulle ej heller bli något Edén, om de alla
l)-A. Shaw: Political Problems of American Development. 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
