Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247 Egnahemsfrågan en partifråga?
lät regeringen kommitténs förslag till en statens
egnahemslånerörelse gå till riksdagen, som i sin ordning väsentligen
lyckades göra ett par afgjorda försämringar. Särskildt
gäller detta nedsättningen af värdet för de jordbrukslägenheter,
som skulle kunna understödjas med egnahemslån.
Hur ofullgången 1904 års egnahemslånerörelse verkligen
var, visas icke minst däraf, att hvarenda riksdag efter 1904
haft att behandla propositions- eller motionsvis framlagda
förslag till ändringar och utveckling af de gifna
bestämmelserna, och vid samtliga riksdagar utom 1905 ha också
större eller mindre ändringar vidtagits. Resultatet af detta
planlösa reformerande har naturligtvis blifvit »lapp på lapp
men ingen söm».
Grundbristerna i den nuvarande egnahemsrörelsen,
sådana erfarenheten redan i rikt mått hunnit afslöja dem,
kunna sammanfattas i följande punkter:
1) Själfva lånerörelsen i och för sig lider af tyngd och
byråkratism och ofta äfven af planlöshet och lojhet i den
praktiska förmedlingen genom hushållningssällskapen;
2) Förmedlingen af lån blir ofta ineffektiv, stundom
skadlig, därför att den icke i planmässig organisation förbundits
med en rationell förmedling af jord. Skadlig har den
blifvit därigenom att den mångenstädes bidragit att oskäligt
uppdrifva priserna på småbruksjorden.
Men det är icke nog med att sålunda egnahemsrörelsen
lider af bristande energi och planmässighet i organisationen.
Vissa partiinflytanden ha också bidragit att hålla den
tillbaka, delvis snedvrida den, och dessa synas dessvärre visa
tendens att öka i styrka.
Måhända var det i viss mån en fördel, att
egnahemsrörelsen lancerades i oklarhetens tecken — det hade
måhända eljes kommit att möta ännu större svårigheter att
få det första experimentet fram. Det hela var så allmänt,
så sväfvande, att äfven mycket olika afsikter kunde
rymmas under den vackra kåpan.
Ett intresse, som spelade en betydande roll vid 1904
års riksdagsbeslut, var hvad man kan kalla godsägarein-
-1) Jfr »Svensk Egnahemspolitik, några synpunkter och förslag» af Adrian
Molin i serien »Broschyrer utgifna af Nationalföreningen mot emigrationen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
