Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Egnahemsfrågan en partifråga?
tresset eller det större jordbrukets spekulation att via
egnahemsrörelsen finna lösningen af sin brännande arbetarefråga.
Arbetskraften hade blifvit allt dyrare, torpen började stå
obesatta, det började bli oro äfven i landtarbetareleden.
Genom att skapa en själfägande landtarbetareklass, beroende
af arbete vid det större jordbruket, skulle detta utan egna
uppoffringar vinna tillgång på lojal, jordbunden arbetskraft.
Det var uträkningen. Och utan den uträkningen skulle
måhända riksdagsbeslutet icke kommit till — utan den
hade det heller icke blifvit sådant det blef. Det var bland
annat just genom detta intresse den ofvan berörda
ned-prutningen af värdemaximum för jordbrukslägenheterna kom
till stånd. För godsägareintresset borde lägenheterna
framför allt bli små för att lämna ägaren rikligaste möjliga
tillfälle till arbete hos andra, för det solidare
egnahemsintresset gällde det få dem så stora, att de kunde bli
själfständiga, ekonomiskt bärkraftiga jordbruksenheter. Kungl. Maj:t
hade föreslagit kr. 6,000, riksdagen stannade vid kr. 5,000
för att redan 1906 höja till 6,000 och innevarande år efter
kompromiss mellan kamrarna till 7,000. Dessa godtyckliga
lappningar äro i och för sig karakteristiska nog för graden
af målmedvetenhet i reformverksamheten.
Men godsägareintresset hade räknat fel på
egnahemsrörelsen. Det låg i idén, i fröet, en helt annan kraft till
utveckling och pånyttfödelse inom vårt jordbruk än det hade
beräknat.
De nya »egnahemmarne» och särskildt småbrukarne
visade ganska ringa tendenser att öfverta arfvet efter torparne.
Deras sträfvan har allt allmännare blifvit att få sig en
såpass stor jordbit, att de kunna lefva på den och ha
sin fulla sysselsättning på den, och äfven där de, såsom ju
dock i regel, behöfva arbete vid sidan om, söka de hellre
detta vid industrien än vid det större jordbruket.
Så har man kunnat konstatera ett tydligt afsvalnande
af egnahemsintresset hos storbrukets representanter, parallellt
med att rörelsen själf trots alla brister i organisationen,
alla hinder och svårigheter vuxit sig kraftigare för hvarje
år och trots alla felgrepp och missbildningar verkligen
också ger löften för framtiden. Man börjar finna, att »rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
