Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Hjalmar Haralds
Den definitiva domen öfver den vid detta tillfälle besegrade
tyske statsmannen är nog ej fälld härigenom. En närmare reflexion
på det fallna förslagets detaljer måste ge det omdömet, att de
alla förefalla tilltalande, emedan de gå i riktning mot
modifierandet af det preussiska treklassvalsystemets krasst
plutokra-tiska karaktär. Och invänder man från mera ortodoxt liberal
ståndpunkt, att förslaget ändock icke går utanför ramen för det
»eländigaste af alla valsystem», så torde en enkel blick på
partiställningen i den preussiska landtdagen ge vid handen att
motsatsen legat absolut utanför den praktiska politikens
möjligheter.
Medgifvas må dock, att äfven här hade — som alltid i
själfva verket — det omöjliga kunnat bli möjligt. Det
förefanns ju alltid den mera heroiska utvägen att »slaa spillet i
stykker» genom att med ett raskt grepp proklamera den
allmänna och lika rösträtten som regeringsprogram, såsom
Bismarck efter napoleonskt mönster gjorde det med så stor
framgång 1866 och som den gamle kejsar Franz Joseph gjort det i sin
monarkis båda hälfter till märklig båtnad för den
Habsburgska enhetstankens öfver tag öfver partikularistiska lustar.
Härigenom ha vi kommit i kontakt med den synpunkt,
hvarur det fallna preussiska rösträttsförslaget skall ses för att
rättvist kunna bedömas, frågan om förhållandet mellan
Preussen och Tyska Riket.
För vanligt modernt liberalt medvetande, för hvilket det
finnes en enda fullmålig typ af statsskick, den ur den allmänna
rösträtten uppstigande parlamentarismen, medan andra
författningar endast äro relictformer från lägre utvecklingsperioder,
måste det te sig som en anomali, att medan »Riket» har den
allmänna rösträtten, Preussen har »trigonometriens» urmodiga
»röstorätt», och krafvet på införandet af riksdagsvalrätten i
Preussen förefalla som det enda logiska. Härför har man ju
Bismarcks auktoritet att åberopa sig på. Järnkansleren byggde
ju, vet man, sitt riksbyggnadsarbete på allmänna rösträtten.
Hvarför då icke fullända hans verk genom att utsträcka
riksdagsvalrätten äfven till preussiska landtdagen?
Men så enkelt gick det dock icke till i verkligheten.
Bismarck byggde icke sitt tyska rike på den allmänna rösträtten.
Det experimentet var försökt en gång förut 1848 af Frankfur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
