Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om jordbrukets utvecklingsmöjligheter i öfre Norrland
267
meteorologiska iakttagelser, som blifvit verkställd af lektor W.
Arnell, går medeltemperaturkurvan för juli månad ifrån Jylland
genom södra och mellersta Sverige ända upp till trakten norr
om Haparanda, d. v. s. medeltemperaturen för juli månad är
densamma i trakterna norr om Haparanda som nere i södra och
mellersta Sverige.
En stor olägenhet har dock Norrland i klimatiskt
hänseende, och det är den, att den vackra sommartiden är af så kort
varaktighet. Redan ganska tidigt på hösten börja frostnätterna
att påminna om den annalkande vintern, och vissa år kommer
frosten så tidigt, att landtmannens förhoppningar på mogen
sädesskörd blifva gäckade. De tidiga nattfrosterna inträffa i
Norrland dock icke på långt när så ofta som man söderut
föreställer sig.
Ju tidigare frosten kommer, desto mera ödeläggande verkar
densamma på växtligheten och af desto större ekonomisk
betydelse blir den för landtmännen. Intresset för de åtgärder,
som man ansett vara ägnade att aflägsna eller minska
frostfaran, har därföre alltid varit stort bland norrländingarne.
Ansökningarna om anslag ur den s. k. frostminskningsfonden hafva
också varit talrika, och vidsträckta äro de sumpmarker, som
redan blifvit utdikade med anslag från denna fond. Endast för
Norrbottens län belöper sig denna areal till omkring 100,000
tunnland.
Utdikningarnas betydelse såsom ett medel att minska
frost-ländigheten för omkringliggande bygd har under de senaste åren
blifvit satt i tvifvelsmål af framstående vetenskapliga
auktoriteter. Den praktiska erfarenheten har emellertid visat, att
frost-ländigheten på många platser faktiskt blifvit minskad genom
utdikningen. På många ställan, där man, innan de
omgifvande sumptrakterna ännu voro utdikade, icke kunde odla
potatis, lyckas denna odling numera mycket bra, sedan dessa
myrmarker blifvit torrlagda. Vid bedömande af denna fråga
måste man taga hänsyn dels till de utdikade sumpmarkernas
läge i förhållande till de gamla odlingarna och dels till den olika
begynnelsetemperatur, som olika slags mark har, då den
tem-peraturnedsättning börjar, som förorsakas af värmeutstrålningen
och som är den egentliga orsaken till de för vegetationen
skadliga nattfrosterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
