Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Paul Hellström
Hvad den förra frågan beträffar, eller sumpmarkernas läge
i förhållande till de gamla odlingarna, så har jag vid mina
efterforskningar på detta område funnit, att de utdikade
sumpmarkerna i så godt som alla de fall, då man kunnat konstatera en
direkt gynnsam verkan af utdikningen, hafva befunnit sig
ofvanför den sedan gammalt odlade marken. Den kalla luften från
sumpmarkerna har därigenom blifvit i tillfälle att så att säga
flyta ner öfver åkrarna. På trakter med mera kuperad terräng
kan man få se potatisblasten på vissa jämförelsevis smala stråk
alldeles kortfrusen, under det att potatisen däromkring står så
godt som oskadad. Och med de terrängförhållanden, som
allmänt äro rådande i Norrland, inträffar något liknande, fast i
större skala, i de bygder, som äro kända för ett mera »frostländt
läge». I alla våra floddalar, där vi ju äga de från
jordbrukssynpunkt viktigaste bygderna, ligga åkrarne på strandaflagringarna
nere vid älfven; ofvanför dessa ligger skogsmarken, och i
skogsmarken ligga ofta stora sumpmarker, från hvilka frösten tränger
ned öfver odlingarna framme vid gårdarna. Att i sådana fall
vilja förneka utdikningens betydelse för frostländighetens
minskande synes mig nästan vara detsamma som att förneka
uppenbara fakta.
Hvad återigen beträffar den andra af de här ofvan berörda
synpunkterna eller betydelsen för frostfenomenet af den
begynnelsetemperatur, som en viss jordart har, då den frosten
förorsakande värmeutstrålningen börjar att uppväga värmetillförseln
från andra håll, så är det en känd sak, såväl att
vattenafdunst-ningen från sumpmarkerna binder värme som att myrjorden
leder värme sämre än andra jordarter. Härtill kommer, att
nattfrost i regel inträffar efter en blåsig dag, då de vattenångor,
som vid lugnt väder lägra sig öfver sumpmarkerna, blifvit
bortförda af blåsten. Därigenom blir luften äfven öfver dessa
marker jämförelsevis torr, och på grund däraf kommer den
s. k. daggpunkten att äfven där ligga vid en lägre temperatur
än under vanliga förhållanden. Om nu sumpmarken en klar
afton, då frost är att befara, har en temperatur af t. ex. + 5° C.,
under det att den närliggande fastmarksjorden har en
temperatur af + 10° C., så är det ju klart, att om värmeutstrålningen
är så stor, att den förorsakar en absolut temperatursänkning
af t. ex. 9° C., så kommer, under den här ofvan angifna förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
