Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om jordbrukets utvecklingsmöjligheter i öfre Norrland
269
sättningen beträffande daggpunkten, temperaturen i ytan af
myrjorden att nedgå från + 5° till — 4’ G., under det att den
på fastmarksjörden nedgår från + 10° till + 1°C. På den förra
inträffar frost, ej på den senare, så mycket hellre som myrjorden
har mindre värmeledningsförmåga än fastmarksjörden, särskildt
sandjorden. Ligger den nu afkylda myrjorden på en högre
nivå än sandjorden, så kan den öfver myrjorden afkylda luften
lätt rinna ned öfver sandjorden och skada den på densamma
växande grödan.
Men äfven om afdikningens betydelse för frostländighetens
minskande möjligen skulle hafva blifvit något öfverskattad, så
är densamma i ett annat afseende af så ofantligt stor betydelse
för Norrland, att man måste beteckna det såsom ett mycket
betänkligt missgrepp, om statsmakterna på grund af några, låt
vara aldrig så bindande teoretiska deduktioner skulle indraga eller
minska den s. k. frostminskningsfonden. Då man såsom
undertecknad varit i tillfälle att beresa Norrland för att taga reda på
dess utvecklingsmöjligheter på jordbrukets område och för att i
sin ringa mån söka bidraga till dessa utvecklingsmöjligheters
realiserande, så ser man bäst, af hvilken storartad betydelse
dessa många mer eller mindre omfattande utdikningsföretag
varit för de trakter, där de utförts. Ofta har genom dem vunnits
en odlingsmark, som varit af mångdubbelt större värde än den
gamla åker, hvars skyddande mot frosten varit det närmaste
motivet för hela utdikningsföretaget.
Mig synas dessa anslag till utdikning af de norrländska
sumpmarkerna vara en af de allra viktigaste kulturåtgärder, som
hittills blifvit vidtagna i Norrland. På dessa utdikade sumpmarker
erbjuda sig utvecklingsmöjligheter af en omfattning, som
säkerligen ännu ej blifvit tillfullo insedd och uppskattad. Då man ser en
sådan by som t. ex. Kukkola i Gari Gustafs socken uppefter
Tornedalen, hvars mark utgöres så godt som uteslutande af
mulljord, vunnen genom myrutdikning, som verkställts för
omkring hundra år sedan, och där en välmående befolkning nu har
sin goda utkomst, då förstår man, af hvilken stor
betydelse dessa utdikningar måste blifva i framtiden, då den genom
dem vunna marken blifvit uppodlad och befolkningen lärt sig
att på ett rationellt sätt bruka densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
