Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om jordbrukets utvecklingsmöjligheter i öfre Norrland 271
att anlita föreläsarnes biträde såsom jordbrukskonsulenter, och
på de flesta ställen äro agronomerna på förmiddagarna fullt
sysselsatta med att gifva råd och anvisningar beträffande
anordnande af gödselstäder, ladugårdsinredningar, uppgörande af
foderordningar o. d. Så godt som hvarje föredrag belyses
med goda skioptikonbilder, till större delen efter fotografier,
tagna ute hos de norrbottniska jordbrukarne själfva. Där visas
både godt och ondt, både efterföljansvärda och afskräckande
exempel. Växtbiologiska anstalten förfogar för detta ändamål öfver
en bildsamling af omkring 700 nummer. Efter hvarje föredrag
följer enligt programmet en half timmes diskussion, men ofta
blir denna så liflig, särskildt då det är saker, som förefalla
landtmännen allt för nymodiga, att diskussionen tar längre tid
än föredraget. Mången gång hafva dagens förhandlingar, som
börjat kl. 3 e. m., icke varit afslutade förrän kl. 10 på kvällen.
Hade det då ej varit kaffeservering anordnad i en närbelägen
sal, så skulle man nog inte till dess lyckats att hålla kvar hela
auditoriet — sju timmar i sträck. Men ljusbilder, diskussion
— och kaffe, det är alltsammans lockande saker!
Och det bästa af allt är, att dessa landtmannakurser lämnat
så påtagliga och vackra spår efter sig. »Inte vill jag säga, att
alla i vår by börjat att riktigt ordentligt sköta om sin gödsel»,
sade en bonde sommaren efter en dylik landtmannakurs, »men
vi ha i alla fall kommit så långt, att den, som inte gör det,
åtminstone skäms för sin försumlighet.»
I samband härmed står också den norrländska
bondebefolkningens allt tydligare framträdande sträfvan att genom
ekonomiska sammanslutningar börja bättre tillvarataga sina intressen.
Andelsmejerier, landtmannaföreningar, redskapsföreningar och
tjurföreningar finnas redan till ett mycket stort antal t. o. m. i
vårt nordligaste län. Ja, beträffande redskapsföreningarnes
antal torde Norrbotten stå främst i hela landet och beträffande
tjurföreningarnas antal intar Norrbottens län rangplats som n:o
2 näst efter Malmöbus’ län, som på detta liksom på så många
andra områden intar första rummet. Denna Norrbottens
ställning är naturligtvis närmast en följd af det förut omnämnda
intensiva upplysningsarbetet, som nu under flera år bedrifvits
och fortfarande bedrifves inom detta län. På kreatursskötselns
område intar eljes Jämtlands län främsta rummet ibland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
