Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Paul Hellström
norrländska länen; och erfarenheten därifrån har visat, att
den inhemska norrländska nötkreaturs- stammen har stora
utvecklingsmöjligheter. Arbetet för kreatursafvelns
upphjälpande har därföre också under de sista åren inom hela
Norrland bedrifvits med stor ifver och med jämförelsevis god
framgång.
Detta arbete har emellertid länge fortgått på ett allt annat
än tillfredsställande sätt och enligt en ganska opraktisk metod.
Man har allmänt inskränkt detsamma till de s. k.
nötboskaps-premieringarna, hvilkas betydelse för kreatursafvelns
upphjälpande inom de södra delarna af landet varit mycket
framträdande, men som inom stora delar af Norrland och särskildt
inom de trakter, där jordbruket stått lägst, varit af tvifvelaktigt
värde.
Innan man kan vinna framgång i arbetet på kreatursafvelns
upphjälpande, måste man först se till att få af hjälpt de värsta
bristerna i kreaturs skötseln i trängre bemärkelse. Att söka få
bättre och mera producerande kor i ladugårdar, där man
svält-föder kreaturen och ännu ej till mera än kanske hälften
utnyttjat kornas redan förefintliga mjölkafkastningsförmåga, är
tydligtvis en alldeles abderitisk metod för höjande af
kreatursskötseln. Nej, först måste befolkningen lära sig att utnyttja
det den redan har, innan man med hopp om framgång kan
börja arbeta på att skaffa den något bättre.
Det är den grundsatsen, som varit vägledande vid
uppgörande af den plan till kreatursafvelns upphjälpande inom
Norrbottens län, till hvars genomförande riksdagen under de sista
åren anvisat ett extra anslag af 5,000 kronor om året, att utgå
utöfver det till nötboskapspremieringarna anvisade anslaget.
Och det är samma grundsats som varit bestämmande för de
demonstrativa utfodringsförsök, som växtbiologiska anstalten i
Luleå under de senare åren anordnat i böndernas egna
ladugårdar, för att visa, att en efter rationella grunder ordnad
utfodring lämnar bättre ekonomiskt resultat än den gamla,
ensidiga höutfodringen.
Äfven på detta område är det ökad upplysning som i främsta
rummet behöfves. Det är på den vägen, som det norrbottniska
jordbruket skall föras framåt. Och i den mån
upplysningsarbetet hinner verka ibland de norrländska landtmännen, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
