Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Masskultur
301
turen i våra dagar visar genast, huru stark denna riktning blifvit.
Också har den — äfvenledes ett karaktäristiskt symptom — fått
ett särskildt organ i tidskriften »Logos», ehuru naturligtvis detta
icke betyder, att den kritiska kulturfilosofien konsoliderat sig till
en »skola». Någon sådan finnes icke i egentlig mening, ehuru
man visst kan uppvisa ansatser därtill, mer eller mindre
utpräglad sammanhållning, mer eller mindre gemensam metod
hos olika grupper af filosofiska arbetare tillhörande den åsyftade
allmänna riktningen. Hvad man blifvit öfvertygad om är, att
vägen till ett efterlängtadt och kritiskt välgrundadt system —
och ett sådant måste dock ytterst åsyftas af allt egentligt
filosofiskt arbete — går genom kritiskt genomträngande af alla
de olika kulturområdena, isynnerhet vetenskapen, konsten, det
social-etiska, det rättsliga, statsliga, nationella lifvet liksom
religionen. Det gäller att höja till filosofiskt medvetande alla de
drifvande motiven i kulturen.
Det föreligger nu af prof. Vitalis Norströms hand en
samling essayer af kulturfilosofiskt innehåll. De ha uppstått under
loppet af några år och nu samlats till föreliggande lilla volym.
Enligt Norströms eget uttalande i inledningen har boken
bestämda yttre anledningar att tacka för sin tillkomst. Men det
synes mig klart, att valet af kulturproblemen ingalunda var en
tillfällighet eller blef bestämdt utifrån. Att vinna klarhet i dessa
frågor var ju, såsom författaren framhäfver, endast »en akt af
simpel själfbevarelse». Men kulturanalyser äro helt enkelt
nödvändiga, när man, såsom Norström gjort i »Hvad innebär en
modern ståndpunkt i filosofien?», »Den religiösa kunskapen»,
»Hvad är sanning?» utarbetat ett sanningsbegrepp, som orienterar
sig på kulturen och först i kulturverksamheten får sin betydelse.
Norström har ju också en gång skrifvit, att den, som tillämpar
det kritiska sanningsbegreppet, har »att sätta all real sanning
under det goda såsom varande en blott form däraf, om den
också har att placera både sanningen och det goda under ett
fullt universellt medvetande (och dettas rent logiska
brytningsformer). Hans uppgift kan beskrifvas så, att han har att
omkläda alla filosofiska sanningar, som icke äro rent formella, i
termer, som innerst uttrycka kulturella värden.»
Under sådana förhållanden förstår man, att det finnes ett
det mest intima samband mellan å ena sidan Norströms logiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
