- Project Runeberg -  Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Fjärde årgången. 1910 /
308

(1907-1910) With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

Axel Lagerwall

tiska partierna synnerligen svår. Den idealt konservativa och
den idealt liberala riktningen äro icke förkroppsligade i något
parti, utan det blir alltid ett mer eller mindre och en
blandning. Huru skall väl också konservatismen kunna hämta norm
och värde uteslutande från det historiskt gifna och bestående?
Den skall ju kunna fylla den uppgift,’Norström tilldelar
densamma, då han säger: »liberalismen uppställer programmet,
men konservatismen angifver gränserna för dess genomförbarhet
och — genomför det.» Alltså vilja konservatism och liberalism
i sak detsamma. Det är blott en skillnad i tempo och
arbetssätt. Å andra sidan kan man med skäl påstå, att det parti,
som »hämtar norm och värde från idén om ett framtida
tillstånd», är socialismen. Men ändock är detta parti hvarken till
namnet eller gagnet ett liberalt parti.

Riktigt synes mig vara att såväl de konservativa som de
liberala vilja det liberala borgardömets befästande och
utveckling. Det är gifvet att ens ställning blir olika, alltefter man
betraktar detta samhälle såsom väsentligen realiseradt eller
såsom idé. Utan tvifvel kan man säga, att liberalernas uppgift
är att alltjämt påminna om att verkligheten aldrig når idealet,
att man aldrig får och kan slå sig till ro med det vunna, att
idén alltid är en fordran på rörelse och förnyelse. Men denna
idé är icke en idé öfverhufvud utan den är idén om den
liberala personligheten och dess samhälle. Detta samhälle afpassas
efter den »fria» kraftindividens behof. Alla, som sedan kunna
känna sig som fria subjekt, som oberoende kraftkällor eller
hoppas kunna göra det genom utvidgning af detta samhälles
gränser, äro konservativa eller liberala. Allt mindre och mindre
blir, synes det, skillnaden mellan konservativa och liberala med
afseende på sträfvandets innehåll. Detta är ju också nödvändigt,
ju mer det liberala borgardömet genomföres och dess
kompetenser växa. Genom att det moderna samhället i sig upptagit
vissa samhällsklasser från äldre historiska skeden, såsom
feodalaristokratien och den handtverksmässigt arbetande
småborgarklassen, får naturligtvis partimotsättningen en särskild historisk
färg. I det hela torde dessa bägge klasser naturligen höra till
den högra flygeln och det blir konservatismens sak att reda sig
med deras anspråk. Då emellertid utan tvifvel genom vårt
moderna samhälles struktur den industriella och kommersiella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dns/1910/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free