Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Masskultur
307
såsom en oberoende kraftpersonlighet, mot hvilken svarar den
fria konkurrensen, det abstrakt kvantitativa penningväsendet
och hela det sociala lifvets mekanisering. »Die Vorstellung des
messbaren Besitzes in der Form von wirtschaftlichen und
recht-lichen Giitern, bis hinauf zum Kapital in seiner abstrakten
Form als Papiergeld, macht so das Wesen der klassischen
bür-gerlichen Persönlichkeit aus», säger David Koigen i sin
intressanta studie öfver det moderna liberala borgarsamhället. En
sådan uppfattning af personligheten leder till fordran på rätt
till angrepp, rätt att efter kraft och förmåga härska och
utbreda sin makt. Den härskande optimistiska naturalismen
förutsätter därvid, att ur kampen med nödvändighet framgår
det berättigade. Rättssamhället, staten, har att ge fasthet och
konstans åt de vedertagna formerna för konkurrenskampen.
Detta är nödvändigt för att kunna beräkna resultaten af de
ekonomiska maktmedlen.
Ser man på de politiska partiernas ställning till denna
liberala personlighet och dess fordringar, så är det tydligt, att
såväl liberalismen som konservatismen principiellt äro dess
förkämpar. Socialismen däremot måste vara den liberala
personlighetens svurna fiende. Proletariatets emancipationskamp
grundar sig icke på den enskilda, fria individens rätt utan på
solidariteten af alla till samma klass hörande principiellt lika och
i splittring rätts- och kraftlösa varelser.
Norström menar, att i vårt sociala och politiska lif finnas
blott tvenne grundriktningar eller tvenne hufvudfaktorer:
liberalismen och konservatismen, jämte hvilka det icke finnes någon
tredje »med samma primära och outplånliga karaktär».
Grunden till detta ligger i »utvecklingens väsen af rörelse i tiden i
förening med tidens endimensionala beskaffenhet, som blott
tillåter följande alternativ: norm och värde hämtas från
erfarenheten om det historiskt gifna och bestämda eller från idén om
ett framtida tillstånd». Socialismen är därför icke jämbördig
med de två andra riktningarna utan är att betrakta såsom »ett
mellanparti i betydelse af ett mixtum compositum med oren färg
och mekanisk struktur».
Men äfven om alla sträfvanden på så sätt kunna uppdelas
i eller åtminstone i tanken hänföras till tvenne riktningar: den
liberala ocli den konservativa, så blir tillämpningen på de fak-
Det nya Sverige IV. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
