Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutidsuppfattningar i jordfrågan
313
viss hemlighetsfull slöja, under det man samtidigt ifrigt
protesterar mot att socialdemokratien skulle hafva några äfventyrliga
afsikter gentemot bondejorden. Saken är nog den, att man helt
enkelt finner det omöjligt att precisera något program, som
kunde bringas i öfverensstämmelse med socialistiska teorier i
allmänhet, utan att alltför mycket stöta och skrämma de små
jordägarne. Man nöjer sig därför med att på olika sätt kringgå
frågan. Så opartiskt som möjligt efter tillgängliga källor
refererad kan emellertid den moderna socialdemokratiens ståndpunkt
i jordfrågan formuleras sålunda:
3) Staten (samhället, kommunen) bör på ett eller annat sätt
skaffa sig »rådighet» öfver jorden (frågan om sättet lämnas
alltjämt öppen) för att åstadkomma den lämpligaste jordfördelningen.
Småbrukarne (de som ej ha mer jord än de kunna sköta med
egen arbetskraft) böra lämnas i fred, men de större jordbruken
böra delas till småbruk. Storbruket bör ersättas af kooperationer
och af grupper eller kolonier af småbrukare.
Med anspråk på att »stå utom partierna» uppträder den s. k.
jordreformrörelsen, som ursprungligen leder sitt upphof från
Amerikanen Henry George. Denna åskådning är emellertid
långt ifrån enhetlig, hvadan det är svårt att definiera dess
ståndpunkt. Den rena Georgismens teori är emellertid ganska klart
och konsekvent utförd af lärofadern själf och torde kunna
sammanfattas sålunda :
4) Jorden är allas, d. v. s. samhällets egendom, hvad nämligen
beträffar det »nakna jordvärdet» d. v. s. jordens värde i närvarande
tid, men afklädt värdet af under tidernas lopp af innehafvarna
utförda förbättringar. Man bör alltså fråndraga värden som
uppstått genom inneha fvar nes eget arbete — resten är samhällets och
bör titi samhället utan konsiderationer återbördas. Det »nakna
jordvärdet» är nämligen dels en produkt af naturen,
liksom luft och vatten, dels en produkt af samhällets
utveckling och de olika samhällsmedlemmarnes arbete, såsom
anläggning af kommunikationsleder o. d. Att jordens siste ägare,
kanske för genom eget arbete hopsparade pängar köpt och
betalt ej blott det nakna jordvärdet utan äfven det värde som
samhället frambragt, förändrar icke saken, ty den
omständigheten, att någon har betalt tjufgoäs eller köpt och betalt en slaf
skänker icke äganderätt åt innehafvaren af tjufgodset eller åt slafäga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
