Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutidsuppfattningar i jordfrågan
317
klart är, att i praktiken skulle något dylikt ställa sig nästan
omöjligt att genomföra.
Bestridas kan ju icke, att det »nakna jordvärdet» är en
naturtillgång. Men det nakna jordvärdet är i de allra flesta fall
lika med noll, så att redan därför saknar frågan om
äganderätten till detta praktisk betydelse. För öfrigt är det alldeles
icke något axiom, att en naturtillgång icke kan vara
äganderättsobjekt. Vore det så, skulle t, ex. Sveriges jord ej heller
kunna ägas af den svenska staten eller det svenska folket, utan
hvarje annat folk skulle ha precis samma rätt till den svenska
jorden. På samma teoretiska grund som enskild äganderätt till
jord underkännes, måste, om den vore hållbar, äfven kollektiv
äganderätt underkännas, och äganderätt till jord tillerkännas
endast — mänskligheten i dess helhet.
En diamant är en ren naturprodukt, men den som finner
en sådan i en ödemark, anses väl ändå vara rätter ägare af
densamma. Och hvad beträffar den svenska Georgismens
ståndpunkt, att allt jordvärde skulle vara samhällets egendom, så
kan den naturligtvis icke grundas på jordens egenskap af
naturtillgång, då det nuvarande jordvärdet väl minst af allt är en
sådan »utan en produkt af ägarnes och deras föregångares
arbete och omtanke». »Men», säga jordreformvännerna, »om en
stadstomt för exempelvis 40 år sedan köptes för 10,000 kr. och
af samme ägare eller hans arfvingar nu säljes för 100,000 kr.,
så äro icke de 90,000 kronorna en produkt af jordägarnes arbete,
utan ett resultat af samhällets utveckling, hvadan den summan
uppenbarligen hör samhället till och borde till samhället
återbördas genom en jordvärdeskatt eller genom en »reduktion». Att
de 90,000 kronorna rätteligen äro samhällets egendom är blott
skenbart sannt. Med samma rätt kunde man säga: för 40 år
sedan köptes en tafla för 25 kr., nu säljes den för 1,000 kr.
Ägaren har ingen rätt till de 975 kronorna, ty han har icke
»lagt två strån i kors» för att förtjäna dem. De äro en produkt
af samhällets utveckling, af den stigande bildningen, som
medför större konstförstånd o. s. v. Ingen skulle väl vilja vara med
om att draga en sådan konsekvens af Georgisternas teorier.
Det är en mängd olika faktorer, som orsakat värdeökningen
på tomten i fråga. Först och främst penningvärdets fall. Den
som ägde 10,000 kr. kontant för 40 år sedan var ojämförligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
