Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutidsuppfattningar i jordfrågan
319
precis detsamma som att konfiskera de besparingar
medlemmarne af en annan samhällsklass kunna ha insatta i bank.
Hvarför skulle jordägarne ensamma beröfvas sitt kapital, under
det alla andra få behålla sitt? Inga som helst teorier kunna
berättiga eller öfverskyla ett sådant tillvägagående.
En helt annan sak är naturligtvis, att samhället genom
jord-värdestegringsskatt tager ut sin rättmätiga andel af
jordvärde-stegringen såsom af annan inkomst; Georgisterna intressera sig
emellertid icke för jordvärdestegringsskatten i denna mening, de
kräfva att samhället skall tillegna sig hela jordvärdet.
Den andra rättsgrund, man anför för samhällets äganderätt
till jorden är om möjligt ännu svagare. Jorden är liksom luft
och vatten oumbärlig för alla människor och måste därför vara
allmän egendom, heter det. Påståendet att jorden är ett
lifsvillkor för människorna, är så till vida sannt, som alla
människor måste lefva på och af jorden. Men jämförelsen med luft
och vatten haltar högst betydligt. Luft och vatten kunna och
måste alla bruka, men jorden hvarken kunna eller vilja alla
använda till jordbruk. Luften och vattnet äro färdigberedda af
naturen och kräfva hvarken lust, öfning eller fallenhet att
utnyttja. Detta sker t. o. m. utan någon viljeakt från vår sida;
men med jorden är det en annan sak; många kunna icke och
andra vilja icke bruka den — och ha ändå tillfälle att lefva,
ofta bättre än den som äger och brukar jord.
De teorier, som gå ut på att jorden, och endast jorden skulle
göras till allmän egendom, under det att äganderättsförhållandena
i öfrigt skulle lämnas orubbade äro till ytterlighet ihåliga,
in-konsekventa och orättfärdiga. Vida följdriktigare och, relativt
taget, vida mera rättvisa äro yrkandena på upphäfvande af all
privategendom; den rena kommunismen är naturligtvis mycket
att föredraga framför jordsocialismen, i hvilken form denna än
uppträder. I all synnerhet intager Georgismen, sådan den
framträder i Sverige med yrkande på, att ej blott det nakna
jordvärdet utan att allt jordvärde, äfven det genom eget personligt
arbete å jorden förvärfvade, skulle genom jord värdeskatt
konfiskeras, en barock ståndpunkt, som framstår i ännu bjertare
belysning genom att dessa jordreformvänner å ena sida påstå,
att de vilja hjälpa småbrukarne från deras skulder, men å andra
sidan vid sina kalkyler öfver hvad jordvärdeskatten skulle in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
