Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår folkuppfostran
361
Följderna af detta system äro lätt skönjbara och framträda
i redan djupt rotade och vidt utbredda missförhållanden.
Genom att göra statsbidragen till folkskolorna beroende af
kommunernas egen bärkraft och egna anslag vållas en ytterlig
ojämnhet i folkundervisningens beskaffenhet å olika orter och
premieras den rikare kommunen till förfång för den fattigare. Att
så måste blifva ligger i sakens egen natur och bekräftas
af alltjämt uppfriskad erfarenhet. Men tydligast och skarpast
framträda ojämnheten och orättvisan vid en blick i den
officiella statistiken. Man ser på hvarje blad, huru kommunerna med
de många och stora skatteobjekten inrättat sig ståtligt med ett stort
antal folkskolor och deras under- och öfverbyggnader af den bästa
och dyraste typ med väl kvalificerade lärarekrafter, och huru de
uppbära stora statsbidrag i förhållande därtill. De kommunala
kostnaderna bli i hvarje fall ej större, än att dessa skoldistrikt
förmå både höja lärarelönerna, så att de draga till sig de yppersta
sökande, och bygga förnämliga skolhus, hvilka somligstädes göra
rätt för benämningen palats och med sina utomordentliga
anordningar väcka utlänningens icke så säkert smickrande undran.
Oftast möter man gifvetvis de många burgna kommunerna med
ett fullt nöjaktigt skolväsende, dragande en kostnad, som kan
anses såsom normal och genomsnittlig. Men ofta, mycket ofta
uppenbara sig i sifferraderna äfven de mindre lyckligt lottade,
de fattiga kommunerna. De måste, i trots af minst lika stora, ofta
vida större utskylder, åtnöja sig med ett fåtal skolor i
förhållande till behofvet, med skolor af mindrevärdig art, med
lärarekrafter af otillfredsställande beskaffenhet och — med statsbidrag
därefter. Lärarelönerna måste hållas vid minimum enligt lag,
skollokalerna och skolmaterielen blifva af enklaste slag, ibland
under all kritik. Flyttande skolor, mindre folkskolor,
halftidsläsning och hvarannandagsläsning bli här vanliga företeelser,
icke så sällan regel. Sälla sig till kommunens fattigdom andra
hinder för skolväsendets ordnande, allrahelst skoldistriktets stora
utsträckning och befolkningens fördelning på små, från
hvarandra långt aflägsna byar, bli förhållandena än sämre för att
i skalans ändpunkt nå kulmen af bedröflighet i de norrländska
-obygderna.
Det är i detta sammanhang icke för mig möjligt att ingå
i någon närmare granskning af huru ojämnt de inemot tio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
