- Project Runeberg -  Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Fjärde årgången. 1910 /
377

(1907-1910) With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den nya litteraturen

377

Tiden behärskas af två stora strömningar, naturalismen och
nyromantiken, men de egentliga härskarna äro de stora
skalderna, som i sig upptaga tidsrörelserna, omdana dem och
återspegla dem i förenklade och förstorade bilder. Riktningarnas
representanter äro utpräglade personligheter, deras antal icke
obetydligt och skörden därför rik. Men alla äro icke nämnda,
äfven den svenska litteraturen gör sin bestående insats, äfven
svensk litteratur befruktas af de olika impulserna, går igenom
en rik utveckling där olika siare och skalder skapa stora ting,
men äfven drabba samman från olika fronter.

Ur denna lifliga beröring med utlandets litteratur, med
landets egen kultur och natur framgår den nya diktningen,
80-talets och 90-talets litteratur och hvad därefter följer.
Förgrundsfiguren är August Strindberg, och den strid, som nu rasat
om hans namn, visar att stridsyxan om 80-tal och 90-tal icke
är nergräfd, de olika åsikternas hätskhet röjer att man här
ännu kampar om vitala intressen, frånsedt de rent personliga
utgjutelser, som alltid tillhöra polemik. Striden blir därför en
fortsättning af de fäktningar, som gång på gång fyllt Sverige
med sitt larm, allt sedan Strindberg och 90-talet trädt fram på

arenan, och här må nu följa en kort skildring af dess förlopp.

*



Den börjar med Strindbergs »Tal till Svenska Nationen om
olust i landet, lefvernet, litteraturen och lärdomen».

Slutresultatet af uppgörelsen med litteraturen är den, att
90-talisterna till den grad opponerat sig mot Strindbergs
verksamhet redan från år 1889, att de icke lämnat något hår kvar
på hans kropp.

»När broschyren Renässans utkom 1889, utgaf den sig för att vilja reagera
mot tidens materialistiska sträfvan, men profeten låtsades ignorera min hela
verksamhet i samma riktning, och malhonett nog fick jag en släng af färlan
för de brott jag icke begått.»

Från försvar öfvergår författaren till angrepp på hela
90-talet, som benämnes gigerlskolan.

»Skolan uppgaf sig dock reagera mot tendenspoesien, men är själf
ingenting annat. Tendensromanen 1880 hade ett lofvärdt syfte: att hjälpa
människorna tillrätta i samhällslifvets tilltrasslade elände; men Pepitaskolan hade
en ful tendens: att kalla det onda godt och det goda ondt.» — (Om
Heidenstams dikt ’Jag längtar hem’ etc.:) »Detta är ju ett pigbref, eller en tema-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dns/1910/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free