Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
G. F. Steffen
ena gången, att vissa medborgargruppers ekonomiska
oduglighet betraktas såsom orsak till deras fattigdom och andra
gången att deras fattigdom betecknas som orsak till deras
ekonomiska oduglighet. Vi höra talas om att prostitutionen och
alko-holkrogarna äro nödvändiga sociala institutioner, men att
fackföreningar och politisk arbetarrörelse med socialistisk och
demokratisk färg äro blott tillfälliga, af ohederliga, s a m hälls fi e n 11 i g a
människor uppagiterade, all djupare grund saknande sociala
företeelser.
Många äro de, som påstå, att människans sociala
egenskaper äro oföränderliga och att samhällsordningen därför i
grunden alltid varit och alltid skall förbli sådan den nu är. Andra
visa sig vara lifligt öfvertygade om, att våra närvarande
socialförhållanden intet annat äro än ett relativt kortvarigt stadium
uti en oafbruten social utveckling, hvars början vi äro lika
oförmögna att skönja som slutet. Bland dem, som hvila denna
sista uppfattning, finnas anhängare af tron, att s a m h ä 11 s u t v e c k
-lingen förlöper med alldeles samma kausala nödvändighet som
en materiell process — t. ex. planeternas gång omkring solen
eller lavinens nedstörtande i dalen eller järnets upplösande i
svafvelsyran. Lika litet som planeterna eller lavinerna kunna
af sig själfva ändra sina banor eller järn- och svafvelmolekylerna
kunna afstå från att ingå förening, lika litet kan ett samhälles
utveckling få mer än ett enda, för utbestämd t, oundvikligt
förlopp, och lika litet förmå människorna genom någon planmässig
sträfvan ändra någonting väsentligt i denna mekaniskt eller
materialistiskt determinerade samhällsutveckling. A andra sidan
saknas icke heller de, som utgå från helt andra
grundföreställningar om människans vilja och dess roll i samhällsutvecklingen
samt om denna senares egentliga väsen eller begrepp och
därför föreställa sig, att de kommande sociala förhållandena i
väsentlig mån skola bestämmas just af de nu lefvande
medborgar nes och deras afkomlingars målmedvetna sociala sträfvan.
Dessa och med dem likartade sociala omdömens
fundamentala betydelse för samhällsforskningen i allmänhet och särskildt
för problemet om öfverensstämmelse mellan sociala
föreställningar och sociala verkligheter behöfver icke särskildt
framhållas. En närmare kännedom om dessa omdömens byggnad
och uppkomst är uppenbarligen en för oss angelägen sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
