Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sociala fördomarnas sociala orsaker 441
no miska och kulturella samhällslifvet är lagbundet och att den
teknisk-ekonomiska utvecklingen uppvisar vissa drag af
materialistisk naturnödvändighet samt att det förekommer mycket
viktiga fall, då de ekonomiska idéerna och intressena på ett
afgörande sätt bestämma de allmänna sociala samt politiska,
rättsliga, etiska och religiösa åskådningarna och handlingarna.
Men i stort sedt behöfver icke den socialekonomiska och
socialkulturella lagbundenheten, blott därför att den är en
lagbundenhet, vara af samma art som de materiella processernas eller
som den materiella naturnödvändigheten.
Det är möjligt att teoriens upphofsman förbisett, att den
materiella lagbundenheten ej är den enda som existerar, och att han
därför tillskrifvit de socialekonomiska förändringarna en dem
kanske icke helt främmande, men dock icke allena och
väsentligt utmärkande lagbundenhet, då fakta i första hand icke gåfvo
honom rätt till annat än att öfver hufvud beteckna dem som
lagbundna, lämnande oklart at hvad art denna lagbundenhet
var. En förutsättningslös närmare undersökning af denna
lagbundenhet skulle visat, att den icke enbart och icke
företrädesvis var af den materiella naturnödvändighetens art.
Omdömesfelet skulle således bestå däri, att man utgått från
ett allmänt kändt och erkändt drag i tillvaron — nämligen den
materiella naturnödvändigheten eller fysik-kemiska
kausaliteten — och att man uti detta schema inpassat ett annat drag
i tillvaron, nämligen den socialekonomiska föränderligheten, utan
att försäkra sig om, att man fullt riktigt iakttagit denna senare
och att den, om alls, verkligen helt tillhör samma gebit af
tillvaron som den, hvilket schemat återger.
Nu är det visserligen sant, att den Marxska materialistiska
historieuppfattningen ingalunda förnekar, att politiska,
rättsliga och kulturella idéer kunna vara orsaken till
socialekonomiska och andra socialorganisatoriska förändringar — men
endast uti ett följdsammanhang, bakom hvilket de
ekonomisktekniska förändringarna dock alltid ligga såsom de enda
slutgiltiga orsakerna. Engels (op. cit., s. 286) säger: »Således ha vi att
söka de yttersta orsakerna till alla sociala förändringar och
politiska omhvälfningar icke i människornas hufvuden —. —
—-utan i produktions- och bvtesförhållandenas förändringar.»
Teorien förnekar att idéerna besitta någon förmåga af själfständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
