Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
G. F. Steffen
föränderlighet, liksom den förnekar att deras föränderlighet kan
vara af annan art än den materiella.
Sanningen kan vara, att det finnes vissa drag af
materialistisk kausalitet uti människans, af hennes ekonomiska (fysiska
och fysiologiska) behof betingade växelverkan med de
lefvande och icke lefvande naturföremålen och att detta i egentlig
mening materialistiska moment spelar en afsevärd roll på vissa
områden af det sociala lifvet. Detta hindrar icke att den
själsverksamhet och själsevolution, som utgör själfva kärnan i allt
samhällslif och all samhällsutveckling, utmärka sig genom en
från den materiella himmelsvidt skild lagbundenhet.
DE SOCIALA FÖRDOMARNAS ORSAKER.
Vår analys af de särskildt på det sociala området
betydelsefulla typerna af omdömen visar, att sociala omdömen och
sociala fördomar eller sociala tankefel äro företeelser, som med inre
nödvändighet ligga hvarandra mycket nära.
Den allmänna grunden till de sociala omdömenas tendens
till felaktighet torde nu vara klar. De vanligaste och viktigaste
sociala omdömena bestå däruti, att vi i det dagliga lifvet, det
offentliga så väl som det privata, inordna konkreta sociala
företeelser uti klasser eller typer, som äro på förhand bestämda —
vare sig dessa klasser eller typer tillhöra det sociala området eller
ett vidare område af verkligheten. Det uppstår då den faran
för felaktighet i omdömet, att vi låta den på förhand uppgjorda
klassificeringen och allmänna åskådningen påverka vår
uppfattning af den konkreta företeelsen, så att denna, i följd af en ofta
oundviklig omotsvarighet mellan densamma och schemat, blir
ofullständigt och falskt uppfattad samt inordnad uti ett
sammanhang, där den i verkligheten ej hör hemma eller blott
delvis och med betydelsefulla förbehåll skulle kunna sägas hafva
hemortsrätt.
Att denna näraliggande möjlighet till felaktighet i de sociala
omdömena så ofta omsätter sig uti verklighet har tvenne
grunder, som ligga djupt rotade i människans själsliga byggnad.
Den ena af dessa ha vi redan utförligt diskuterat. Den
består uti en egendomlig dubbelhet hos vår kunskapsförmåga, tack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
