Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sociala fördomarnas sociala orsaker
447
ställda är fjättrad i den sociala mekanismen, d. v. s. besitter
uteslutande uti och genom denna möjligheten att tillfredsställa
sina materiella och själsliga behof och att finna
verksamhetsfält för sina krafter. Individer och grupper äro genom sina
djupaste aktuella lifsintressen bundna vid den faktiska
samhällsordningen —- antingen så att dessa intressen uppenbarligen på
ett afgörande sätt främjas af de gifna sociala förhållandena,
eller så, att dessa senare synas stå fientliga mot hvad individen
eller en viss klass betraktar som sitt sanna lifsintresse. I det
förra fallet uppfattas den mekanisering af lifvet, som den gifna
samhällsordningen innebär, såsom välgörande och nödvändig
att bevara. I det senare fallet skall man i regel uppställa
krafvet på införandet af en annan samhällsordning, ett annat slags
mekanisering af medborgarnes lif. I båda fallen äro de
starkaste person- och gruppintressena oupplösligt förknippade med
tendensen att bedöma människolifvets kraf företrädesvis ur
synpunkter, som ha att göra med människolifvets mekanisering
eller med en fast begränsning eller reglering af den expansivitet,
som utgör själfva grundskillnaden mellan lifvet och den »döda»
eller blott materiella tillvaron.
Det finnes således otvifvelaktigt ett inre samband mellan
samhällsmänniskans benägenhet att anlägga allt för mekaniska
synpunkter på sina förhållanden till medborgarne och att
bedöma dessa förhållanden ur ensidiga intressesynpunkter.
SAMHÄLLSORDNINGEN OCH DE SOCIALA
FÖRDOMARMA.
Härmed är den specifika arten af sammanhanget mellan
sam-hällslifvets lagbundenhet och de sociala fördomarna gifven.
Det är icke i främsta rummet fråga om samhällets rent
vitalisti-ska eller evolutionära lagbundenhet — den lagbundenhet, som vi
upptäcka genom att blicka tillbaka öfver ett socialt
utvecklingsförlopp. Ej heller är det i första rummet de högre ideella
lifs-intressena, som påverka de ifrågavarande sociala omdömena.
De privata intressen och klassintressen, som spela den mest
fundamentala rollen uti den enskildes och gruppernas omdömen
om hvarandra och den gifna samhällsordningen, hafva
otvifvelaktigt företrädesvis sina rötter på samhällslifvets »materiella»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
