Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
G. F. Steffen
styrande klassen, och denna förbiser att underklassens råa
materialism och brist på finodlad själslighet till stor del måste
vara en följd af, att dess yttre lefnadsförhållanden omöjliggöra
annat. Frånsedt bristen på uppfostran och förfinande
inflytelser, måste tvånget att i ekonomiskt och socialt afseende
fungera såsom en maskindel — utan möjlighet till fritt initiativ,
fri företagsamhet och mångsidig kraftöfning — starkt främja
själslifvets mekanisering och gifva hela människotypen vissa
drag af materialism.
Vi ha sålunda här att göra med ett socialt förhållande mellan
tvenne samhällsklasser, hvilket innebär, att den ena klassen
anlägger ensidigt materialistiska synpunkter på den andra samt
att denna senare kroppsligt och själsligt afpassar sig för ensidigt
mekanisk funktionering och ett af materiella omsorger och
intressen nästan helt behärskadt lif. Den ifrågavarande typen af
social öfver- och underordning framkallar felaktiga sociala
omdömen genom att ingifva föreställningen att vissa människors
mekaniska verksamhet och materialistiska egendomligheter äro
uttryck för oföränderliga naturlagar, då det i själfva verket är
fråga endast om en social anordning och differentiering, som
ändrar sig från århundrade till århundrade och ej sällan står
uti uppenbar strid med de faktiska anlagen och själsliga
kraftmåtten inom de båda samhällsklasserna.
KLASSFÖRDOMAR.
Redan den relativa stabilitet, den relativt fasta ordning, som
måste utmärka hvarje stort och inveckladt organiseradt samhälle,
innebär en partiell mekanisering af medborgarnes lif eller,
hvilket är detsamma, ett partiellt undertryckande af den för lifvet,
särskildt människolifvet, säregna själsliga spontaneiteten,
oberäkneliga variationen och nybildningen. Det genom lag och
rätt, sedvänja och aftal ordnade samhällslifvet är i denna sin
bundenhet städse ett slags stelnad »materialitet», i motsats till
rörlig »vitalitet», och påtvingar därför samhällsmedlemmarna en
i ordets egentliga mening materialistiskt skef uppfattning af
sig själfva och hvarandra.
Härtill kommer nu att den enskilde, hans familj eller
yrkesklass eller grupp af ekonomiskt, socialt och kulturellt lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
