Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
J. Wall in der
rosor. Hvad tjänar det egentligen till? Eller skola familjerna
ha dubbla familjeinkomster till sitt förfogande?
Det förra alternativet vore kanske mera möjligt — in ab~
stracto. Men i verkligheten skulle det knappt mer än
undantags-vis kunna realiseras, såsom också erfarenheten stundom visar.
Tänkom oss hustrun med half familjelön (vi hoppas att läsaren
är god och förstår uttrycket!) såsom postmästare i Skellefteå
och mannen med half lön som tulltjänsteman i Trelleborg.
Det är inte godt att göra någonting dugligt af det äktenskapet*
om nämligen samhällstjänsterna skola skötas normalt.
Vi känna visserligen äktenskap, som faktiskt äro ekonomiskt
grundade på en sådan princip, tack vare tillfälliga
omständigheter. Men det är icke lätt att få det tillfälliga att bli regel..
Faktiskt tenderar konkurrensen mellan könen till att
försvåra bildandet af hem och familj. Den tenderar också,
jämte-så oändligt mycket annat i tiden, till att förtunna, förytliga
och försvaga hem- och familjelifvets intensitet och skönhet.
Ha vi råd till det? Har hemlifvet råd att undvara kvinnan?
Det är den stora frågan. Den lilla lyder: Har politiken råd att
undvara kvinnan?
Vår kungliga regering vill ha tid på sig att göra en
utredning af äktenskapsfrekvensens beroende af den kvinnliga
rösträtten. Det skall bli statistik. Men hvad skall den statistiken
kunna bevisa annat, än att färre äktenskap ingås och flera
upplösas eller bli olyckliga (ifall nu statistiken kan bedöma
äfven det), i den mån lifvet blir ogynnsammare för äktenskap?
Ännu är hemmet icke dödt hos oss. Men får man tro
vissa författare, så är det mycket sjukt och dess dagar snart
räknade. Tyvärr ser det så ut.
Men hvem kan strida mot tidens ström? Och kvinnosaken
följer tidens ström och är själf en kraft i den. — Jo, om tidens,
ström har spårat ur, så både kan och bör man strida mot den,,
äfven om man, såsom ett barn af sin tid, måste följa med den..
Den urspårade strömmen kan ju föras till rätta igen inom sin
naturliga bädd; det har skett många gånger förr; ja, hela
historien är ett ideligt urspårande och tillrättaförande. Men de föra
den icke till rätta, som tro, att den orätta fåran är den rätta.
Och de tjäna icke mänsklighetens sak bäst, som endast beklaga
sig och med armarna i kors låta världen (resp. strömmen) ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
