Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chevaleri ocli feminism
459
niskornas praktiskt-ekonomiska lägen, uppväcka romantiska,
erotiska känslor, där män och kvinnor mötas. Amor har
alltid ansetts för en filur och är fruktansvärdt oläraktig, när det
gäller att taga ekonomiska och politiska hänsyn. Man skall
få se, att han blir den moderna feminismens enfant terrible!
De romantiska känslorna tendera, så länge det är fråga om att
hålla vid makt ett civiliseradt samhällslif, nödvändigt till
äktenskap, hemlif, familjebildning och barnuppfostran. Men den
feministiska fördelningen af lifvets arbetsuppgifter är mycket
svår att bringa i samklang med äktenskapets, hemlifvets och
barnuppfostrans kraf.
Här ha vi nu det i och för sig så plausibla krafvet: »Lika
lön för lika arbete!» Ja visst, om kvinnan levererar samhället
en lika stor och lika god arbetsprodukt som mannen, hvarför
skulle hon då ha mindre betaldt därför? Svar: normen för
mannens a 11 öningsförhå 11 anden är att till gengäld för en
arbetsinsats, som motsvarar en mans skäliga förmåga, betala honom
ej blott hvad han till sitt skäliga uppehälle behöfver, utan hvad
han, hans hustru och hans familj behöfva. Och detta icke af
barmhärtighet och välvilja vare sig mot honom, hustrun eller
barnen, utan i samhällets eget intresse. Ty i dettas intresse, i
dess själfbevarelseintresse ligger, att barn komma till världen
och bli väl uppfostrade, så att de kunna taga vid, när den
äldre generationen slutat upp. Det gamla talesättet om
»försörjda» och »oförsörjda» (i betydelse af gifta och ogifta) är ett
olycksaligt uttryckssätt, ty det ger anledning att tänka sig
kvinnan som ett i första hand mannens och i andra hand
samhällets ekonomiska nådehjon. Har vår kvinnorörelse bidragit
till att skingra denna föga värdiga fördom, så förtjänar den
därför en djup komplimang.
Men nu den lika lönen för det kvinnliga arbetet? Hur
skall den realiseras? Skall den också anpassas efter uppgiften
att försörja hel familj? Skall man i detta fall tänka sig, att
ungefär halfva antalet män »försörja» sin familj och ungefär
■halfva antalet kvinnor sin familj? Det blefve då att åtminstone
delvis göra kvinnorna i sina funktioner till män och männen
till kvinnor. Ungefär som när trädgårdsmästarna försöka
omskapa rosor till att likna nejlikor och nejlikor till att likna
Det nya Sverige IV 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
