Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
Gari David Marcus
exempelvis Melsteds romaner. Här finns alls ingen systematisk
spekulation öfver sinnenas drifter, ingen råhet i känslan, utan
allt går samman till ett konstverk. Erotiken är den drifvande
makten hos alla dessa unga och gamla människor, lifvet är en
cirkel, en kretsgång af begär, som stillas för en tid för att
sedan kräfva nya föremål. Men denna känsla uppträder sällan i
krass nakenhet, den är omgifven af ett svärmeri, det högsta
dessa varelser kunna förnimma, och det är med sorg de
vandra ifrån hvarandra, då de finna att de i grund och botten
tillhöra tvenne världar. Det är inte längre erotik, det är aningen
om en ny känsla med ansvar och arbete, och i novellen
med namnet »Två världar» växer ur en strandad känsla det
nya lifvet fram, barnet, motivet för ett par af Siwertz’ bästa
skapelser.
I »De gamla» äro dock de mest lyckade novellerna ej de,
som skildra erotiken, där finnes en egendomlig pastellmålning
»Mälarbröderna» och ett par studier från Bretagne af verklig
skönhet.
Siwertz har upptagit de bästa traditionerna från 90-talet,
från Hallström och kanske än mer från Levertin. Hans skildring
har en dämpad ton och en ciair-obscur som är betagande, och
hans noveller erinra ibland om en stämning från den gamla
drömstaden Briigge. Han har själf skildrat nordens människor
på följande sätt: »De tala sakta och dämpadt, och deras in
nersta är stumt. De bästa hafva ofta något af brådmogna barn,
som drömt mer än de lefvat.»
Äfven Elsa Lindberg-Dovlette hör till denna mer romantiska
riktning. Hennes debutroman om en ung flicka, »Ann-Lis»,
(1901) har väl redan råkat i glömska, ehuru där bakom en
tydlig påverkan från Selma Lagerlöf fanns ett personligt och
varmt tonfall med den musikaliska stämning, som kommit
till utbrott i »Kvinnor från Minareternas stad», utgifven först
1908. Hennes giftermål med persiske ministern i
Konstantinopel har gifvetvis lagt hinder i vägen för hennes litterära
utveckling, men också skänkt henne en ny, tacksam miljö och
motivkrets från den orientaliska understaden. Hvad hon här
skildrat, af stämningar från basarer, gränder, palats, af tillåten och
otillåten kärlek äger ett betydande värde tack vare den konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
