Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prof på döda ord, som kunde få lif igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spegel begagnar adjektivet bitsk: ”Här skärper ondskans
nit then hårda bitska tanden”, och i skriften Regium horologium,
som med orätt tillskrifvits Spegel, talas om ”bitske hundar”.
Vår tids språk nyttjar, som bekant, omskrifningen ”som bits”
eller ”som brukar (eller vill eller försöker att) bitas”; men
danskan har ännu bidsk.
I den något före midten af 1600-talet flere gånger tryckta
öfversättningen af A. Comenii språklära brukas ordet bitsam
om en häst; vi säga ”benägen att bitas”, men kunna väl lika
litet i detta fall som i fråga om bitsk neka de gamla
uttryckens företräde.
Ett par karaktäristiska sammansättningar må äfven anföras.
Om en kvinna begagnar Laurentius Petri adjektivet
djärfögd (”dierffögd”) i betydelsen som djärft, oblygt ser sig
omkring.
J. Svedberg uttrycker döma öfveriladt, fälla ett
förhastadt omdöme, med verbet bråddöma, då han om sitt stora
verk Schibboleth har följande yttrande: ”Monge lära, kan ske,
helst i första påseendet, icke mykit tyckia om thetta vercket;
och således brådöma, at thet vore fåfengt och onödigt til at
anvenda ther så mykit bekymmer och arbete vppå” — en
farhåga (i förbigående sagdt), som mången annan ”nyhetsmakare”
haft alla skäl att hysa för sitt eget opus!
Stundom kunna enkla verb, afledda af allmänt brukliga
nomina, hafva råkat i glömska.
Så t. ex. dryga (= göra dryg), som förekommer i Per
Brahes Oeconomia eller Huuszholds-Book (skrifven 1581):
”the deelar, som man kan dryga kött, fläsk, fisk medh, såsom
är rofvor, kåål, ärter, gryn, böner, senap, löök, äticka, sööt och
suur miölck”, och på ett annat ställe i samma bok: ”man hafver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
