Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Inledning.
så slog Europa med beundran och tilldrog sig dess sympathier?
Hvad hade den unge författaren att säga, hvartill en hel
verldsdel med uppmärksamhet lyssnade? Jo, sanningen, den
osminn-kade, oförställda sanningen, oförskräckt uttalad i ett vältaliggt
och populärt språk.
Tänkare hade visserligen förut egnat uppmärksamhet ååt
frågan om grunden för Statens rätt att straffa
lagöfvertnidelel-scr; men i allmänhet hade denna fråga blifvit högst ytligt
uppp-fattad och lika ofullständigt behandlad, emedan denna rätt
allll-mänligen antogs såsom något alldeles gifvet, hvilket aldririg
varit betvifladt och derföre icke behöfde bevisas. Ännu mindrlre
hade omfånget af denna rätt blifvit tillbörligen
undecr-sökt. Väl hade Thomas Morits i sitt bekanta arbete Utopia v’)
framställt tvifvel om dödsstraffets rättmätighet; men hvad hann
yttrade i ämnet förklingade utan att någon derpå gaf akkt.
Grotius, då han i sitt stora verk: De ju re belt i et paris (111:
20) afhandlar om straff (de percnis), omförmäler med gillandde
användandet af dödsstraff, åberopande till stöd härför den
Tlee-liga Skrift; och Montesquieu i Esprit des Lois (XII: 4) faimn
dödsstraff helt enkelt vara »une espèee de talion, une rcmèddc
de la socidté malade», men medgaf dock att grymma straff
bbi-draga icke att skaffa lagarne åtlydnad (Yl: 12). Denna ytligga
uppfattning af straffrätten hade ock i tidernas längd alstrat deen
föreställning, att för Statens straffrätt icke funnes några gränseer,
en föreställning, som despotismen i åtskilliga länder sökte gönra
gällande i användningeu af de mest barbariska straffmeddel
samt i tortyr för att aftvinga misstänkta personer bekätineläse
om begångna förbrytelser. Den unge italienaren, upptänd i af
en djup och ädel harm öfver de oerhörda grymheter, som i i
hans fädernesland och i angränsande länder, i lagens namn
foiir-öfvades, hade mod att tala den länge förstummade sanningeuns
ord. Han sökte visa griuiden för Statens straffrätt och de
boc-stämda gränserna derför. 1 det förra afseendet utgick hann
visserligen från en felaktig förutsättning, nämligen från
förce-ställningen om ett samhällsfördrag, men vid bestämmandet i af
gränserna för rättigheten att straffa yrkade lian att dessa skulllle
allena utgöras af rättvisa och mensklighet. Han uppträdde aatt
kraftigt bekämpa tortyrens användande, såsom ett medel aatt
1) l)e opiin o reipublicæ sta tu detjite ti u rit insula Utopia Löwen. 15116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
