Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI
peiidus)■). En galge var ett vanligt appendix till hvarje
herresäte och sjelfva formen på galgen utmärkte till
och med den värdighet, som tillkom herresätets
innehafvare. Loiseleur anmärker derföre: >Le gibet différait selon
la qualité de chaqne seignenrie. D’ordinaire, le gibet du simple
»seigneur liaut justicicr ctait A deux piliers, eeliii du chàtclain à
»troia, du baron A quatre, du comte å six et du duc si buit.
»Les coutumes déterminaient selon la divcrsitc des seigneuries
»si les gibcts devaient c t re lids par devant ou par dehors, partes
ou surfaités.»2). Vid portarne till alla städer fastades också
hvarje kommandes första uppmärksamhet pä antalet galgar, som
derstädes mötte ögat, jemte stegel och hjul med deri hängande
eller derå uppspikade menniskokroppar. Dessa starka och
ständiga påminnelser om döden skulle, så tänkte man, afskräcka
illasinnade menniskor ifrån brottsliga tilltag. Kätteri,
sacrile-gium, trolldom3), blasphemi, dråp på anförvandter, barnamord,
mordbrand, förgiftning ocb tidelag bestraffades med döden på
ett brinnande bål; crimen læsæ majcstatis med rådbråkning; rån,
tjufnad m. in. med stegel och hjul eller galgen. Sedan Ludn)/
den Ileliye år 1255 infort inkvisitionsdomstolar i Frankrike,
1) Michelet: Origines du drott frangais. Bruxelles 1838. II p 208.
Dksmaze: Les pénaUtés anciennes. Paris. >866. p. 35—36. ocb Curiositis
iles anciennes justices. Paris. 1807. p. 317 — 18.
2) 1. c p. 130.
3) Detta s. k. brott bestraffades i synnerhet med utomordentlig
stränghet. Michelet: Histoire de France an dix-septième siicle. XI. (Henri IV
et. Richelieu) p. 298—305 egnar ett helt kapitel åt "la géographie de la
sorcellerier’. En domare vid namn Remy (Remigius) har författat en skrift,
kallad Dæmonolatreiæ libri tres (Krancofurti. 1697), deri ban anmärker, att
lian låtit under 16 år bränna icke mindre än 800 trollkarlar och
trollkvinnor, ocb tillägger belt naivt, att rättvisans utöfvando, å hans sida,
varit af den afskräckande verkan, att sista året 16 personer sjelfve tagit
lifvet af sig, hellre än att falla i hans häuder. BoniNUS, som skrifvit:
De Magortim Daemonomania (Uasiliæ 1581): afhandlar i 1 boken 4 kap.
de prrcsumtionibus adrersus Magos och i 5 kap. de pænis, qvas merentur
Magi, hvarest uppräknas ej mindre än 15 särskilda arter af trolldom, alla
belagda med dödsstraff.
Det är bekant att Tempelherrarnes stormästare Jacques Molay och
åtskilliga Tempelherrar, dömda för trolldom, brändes lefvande på bål i
Paris 1313. —Garinet: Histoire de la Magie en France. Paris. 1818.
om-förmäler flere hundra exempel af män och qvinnor, som i Kx-ankrike
afrättades för trolldom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
