Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen före 1736 - Arter af lifsstraff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Arter af Lifsstraff. 6
2. stegling.
Detta var deremot ett nesligt dödssätt och användes
derföre för brott, som utmärkte skändlighet. Mördaren, hvilken
på ett hemlighetsfullt, svekfullt eller nedrigt sätt dödat en
menniska, skulle steglas (mor|iari a stæghl)1).
3. stena till döds,
(steuka i hæl), (mæ|> stenum tyrfa), (doma uudi sten, vudi
griot (gryt)2) hvilket äfvenledes betraktades såsom ett nesligt
dödsstraff.
För brott, för hvilka mannen skulle steglas, dömdes
qvinnan att stenas3). Ett för tjufnad särdeles nesligt sätt att
stenas, ehuru dervid icke alltid döden följde, var då
gernings-mannen, sedan hans hufvud blifvit rakadt, besmordt med tjära,
och fjäder deri strödd, tvangs att springa gatulopp mellan 2
rader män, hvilka på honom kastade stenar, torf m. m. Det
sades derföre: att »döma til torf ok till tiæru»4) och den
bestraffade tjufven benämndes »torfs ma|»r», »tiæru nia|ir», »gatu
1) Ö G L: E[). 17. pr. »Nu kan sua uar|ia at kona myr|>i man sin:
ælla bonde kuna sina. |ia skal han stæghla æn han gær |iat ok hana
stenka æn hon gær |>æt» 21. 25. — ü L: M. 13. 2. »wæri ba|ii fegh.
ma-firin upp a stceghl ok konæn uti di gry tv. 31. pr. »Fællis |iæn ran ællr mor|)
witis |ia skal mor/mri a stæghl ok ransman undir sivterpn. — 8d L: 11. 13
pr. — Vm L II: M. 12 »Nu far bonde dræpa husfro sina . .. Fælla }>e ban.
gauge |ia bonde til stcegls.....fællis hon at wilia wærk. dömis |ia hon
mæ\< stenum tyrwasD. Jfr M E L L: H. 1, 25. 9. — Chr L L: H. 6.
2) ÖGL: E[). 17. pr. 21, 25. Va|i. 31. I.-UL: M. 13: 2. (Se not 1
här ofvan). — Sd L: M. 28. pr. »dömis |ia kuna undisten». — M E L L: H. 5.
3) Se not 1 och 2 här ofvan.
4) V G L: I. Md 8 »lati si|iæn dömæ ugildæn han til bugs ok til
hangæ. til torf ok til tyærun. II. Dr. B. 19. — Härmed bör jemnföras hvad
de gamla norska lagarna innehålla i liknande straff för tjufnad. I ä. Gul.
L. 253 säges det: »En ef hann stelr minna fe. |ia scal hanom skapa gotu.
oc kasta a hann griote. æöa torve..... En su gata scal væra uiu boga
lengd. fulltida mannz. En |>a scal fiyrva hann med griote oc med torve.
oc fellr hann iltlagr ef hann fellr». — Fr L. XIV. 12. »En ef madr stell
minna en ertog. så er torfs maàr oc tiöruv. —ä. Bj R. 168. »Nü ef madr
stell i kaupförum. j)à gerir hann sik at gåtu jiiofi. Honum skal raka koll.
ok bræda skal koll hans. ok taka dun. ok dyna [>å skulu allir skiparar
gera honum gåtu ok standa två vega. ok skal hann renna til skögs ef
hann må. en hverr peirra manna er [iar er. på skal kasta steini eör
kef-liveli eptir honum». — Jfr ock de Anglosachsiska lagarna, hvarest i
Konung Æthelstan’s lag VI. 6 3. stadgas: »Gif he hine |ionne forstalede,
|jæt hine man lædde tö [>ære torfungeß.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
