Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen före 1736 - Reformationens infytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödsstraff för förband med Satan. 15
efter dee inbilla sig mycket som intet är reelt och den skarpa
cxecutionen lär öka trolldomen, som i K. Johans tijd skedde»’),
til lade lian, men det oaktadt var pluraliteten af den Kongl.
Riegeringen af den tanke att strängt straff var af nöden. Ja,
domstolarne försmådde ej att ådöma en moralisk tortyr för att
tvinga dem, hvilka enständigt nekade, till bekännelse om umgänge
nved onda väsenden ’-)
Kongl. Br. d. 17 Nov. 16863), angående qvinfolks
an-väindande vid vallgång i stället för pojkar, för att derigenom
foirebygga tidelag, åberopar oek såsom skäl »på thet sådant i
tid må kunna förhindras och utrotas, och Guds rättvisa wrede,
som ther af uppväckes til hämnd i tid afböjas och
blidkas»; och Kongl. Stadgan om eeder och
sabbatsbrott d. 17 Oct. 16874) upprepar hvad Here gånger förut var
faststäldt, eller att om någon ingick »förbindelse med satan,
skrift- eller muntligen» skulle han straffas likasom för
trolldom till lifvet, af enahanda grund eller för att försona Guds
vnede4). Ja, denna grund anfördes icke blott vid lagstiftningen
for religions- och sedlighetsbrotten, utan ock vid flera audra
tilllfallen, såsom kan ses af ingressen till Duells-Placatet af den
22 Aug. 1682H).
I Svea Hof-Rätts Archiv förvaras en så kallad Index
verum criminalium, först uppgjord kort efter Hof-Rätteus stiftande
1614 af Anders Bergius och sedermera länge fortsatt, såsom det
1) Råds-Prot. d. 3 Aug. 1669. (Riks-Archivet).
2) Kongl. Commissorial-Rättens Resolution d. 4 Febr. 1671. (Handlingar
III., p. 7—8 ) att N. N. m. fl. »utföres (nämligen till afrättsplatsen) icke
anmat veetandes än att dhe döö skole och af Prästerne med flijt tillbålles
att bekenne Sanningen, om och icke dhe hafva fördt barnen Satan
till-hamda, och ther the icke villia sådant tillstå och bekenna, föres dhe
tillbaka och stelles under Guds domb. Men om de missgerningen oppå sig
taga, skola dhe iempte dhe andre aflijfvas».
3) Schmedeman: s. 1074.
4) Schmedeman: s. 1138
5) Konung Gostaf iii var upplyst och högsinnad nog att i Bref
till samtlige Hof-Rätterna den 2 September 1779 förklara att dylika
förbin delser endast vore »öfverlefvor af forntidens mörker och vantro, som
ej lkunna eller böra komma under annat namn än vidskepelse, hvarom 2 kap.
2 § Missgerningsbalken förmäler», och skulle förty hvad 1687 års Stadga
innehölle om dödsstraff i nämnde afseende hafva till all verkan förfallit.
6) Schmedeman: s. 764.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
