Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen före 1736 - Reformationens infytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Drottning Christinas Straffordning.
for sin tid utmärkte jurister, hvilka afgåfvo nämnde Betänkande,
vågade dock uttala den öfvertygelse, att det åsyftade ändamålet
förfelades och att nåden i brottmål, detta »arcanum justitiæ»,
såsom de kallade det, endast >gör the nedrige domar
illu-soria och til ijdel apespel». Eu ändring var derföre högst
nödvändig, oberoende af den länge påtänkta, allmänna
revisionen af landslagen, på det att underrätterna måtte ådöma
straff, hvilka man ansåg sig kunna låta verkställa, utan att
ständigt behöfva anropa Konungen om hjelp för att undgå "ti 11—
lämpning af straff, som befunnos upprörande for den allmänna
rättskänslan. Denna ändring inträffade slutligen genom
Drottning Christinas Straffordning af d. 18 Maj 16531). Uti
ingressen till denna författning omförmäles, att underrätternas
anseende på landet och i städerna mycket förminskats,
alldenstund dessa domstolar uti alla kriminalsaker »utan åtskilnad stricte
måst döma efter lagboken, hwilken praxis och Kongl.
Resolutioner til en god del under en lång tid förändrat». För att
derföre förskaffa underdomstolarna tillbörlig »respekt», derigenom
att de skulle sättas i tillfälle att kunna ådöma sådana straff, som
redan börjat komma i allmännare bruk, utfärdades nämnde
Straffordning, hvilken egentligen afsåg lägersmålssaker och
tjuf-uadsmål, men genom domstolspraxis snart gjordes tillämplig
äfven på andra brott Den reform, som genom denna
straffordning åvägabringades, bestod hufvudsakligen deri, att i stället
for dödsstraff eller örons, näsas afskärande m. m. sattes
kroppsstraff af gatulopp eller arbete i jern (för män) samt
hudstrykning (for qvinnor). Hvad sålunda genom denna
straffordning blifvit stadgadt, med afseende på förvandlingen af
sådana i Landslagen eller Stadslagen förekommande
straffbestämmelser, hvilka man i förra hälften af 17:de seklet började anse
allt for grymma att låta verkställa, beredde ett vidsträckt
användande af förenämnde kroppsstraff, helst som praxis den
tiden syues hafva åt domaren medgifvit en ganska vidsträckt
latitud eller frihet att lämpa straffen efter brottens storlek
och beskaffenhet; dock förmanades vederbörande »att vid straffets
påläggande icke någon indulgentz under hvarjehanda färgat skehn
til Synd och Lasters beskönjande tillåtes .... utan noga at vi-
1) Schmedeman: s. 294.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
