Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åsigterna om Dödsstraffet enligt den svenska strafflagstiftningen af år 1734 - Dödsstraff enligt 1734 års allmänna lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödsstraffen i allmänna lagen.
23
cod«ex, icke ens Preussens år 1794 antagna, af den berömde
juriisten Klein hufvudsakligen utarbetade, »Allgemeines
Land-rec ht für die preussischen Staaten», uthärdar jenmförelse
med 1734 åra lag i klarhet, reda och konseqvens, i enkelt,
kratftigt och innehållsrikt språk. Denna lag måste dock
bedömas efter sin tid och efter de rättsåsigter, hvilka voro
rådiande i början af samma århundrade. Eättsåsigterna hafva
uännligen efter mer än 160 års forlopp betydligt förändrats.
Hamdlingar, som då ansågos såsom mycket grofva brott,
betraktas nu ur annan synpunkt, ja, till och med icke alls såsom
broitt; åtskilliga straffarter, som då ansågos lämpliga, finna vi
nu allt for barbariska eller icke längre tjenliga att realisera
ändamål et med straff. De hafva derföre också efter hand blifvit
ur llagen utplånade.
Beträffande nu särskildt dödsstraffet, enligt 1734 års
lagbok, så finner man detta straff i lagen upptaget såsom,
dels enkelt dödsstraff nämligen:
a) halshuggning och
b) hängning,
dels qvalificeradt dödsstraff, såsom:
a) rådbråkniug,
b) halshuggning jemte högra handens afhuggande,
c) halshuggning och den döda kroppens steglande
d. ä. uppspikande på stegel (hjul) samt
d) halshuggning och den döda kroppens brän-
nande i bål.
På ett stort antal ställen i lagen är dödsstraff under en
elleir annan af dessa former stadgadt för en mängd ganska
olikartade brott Frågar man hvilka de grundprinciper varit, som
härwid utgjort rättesnöret för lagstiftaren, så blir svaret detta,
att lagstiftaren, i nära öfverensstämmelse med de åsigter, som
undier 17.de århundradet gjorde sig gällande, hufvudsakligen
synes hafva eftersträfvat:
I. rättvisa genom talion
såsom da det heter »gifve lif för lif», 15: 5; 24: 1, 7, 9;
39: 2. M. B.
II. att vid vissa brott, som ansågos högligen
för-törma Gud, genom dödsstraffet söka försona Guds
vrede emot hela landet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
